Varför utvecklar vissa ungdomar ett spelberoende?

Spelberoende utgör ett folkhälsoproblem. Personer med spelberoende har ofta sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem och en riskkonsumtion av alkohol, tobak och narkotika. Nu vill forskare på Högskolan Väst undersöka vilken betydelse föräldra-barnrelationen har för ungdomars attityder till spel.

- Forskning kring risk- och skyddsfaktorer för ungdomars spelande, inklusive spel om pengar och dataspel är bristfällig. Här ser vi en möjlighet att kunna bidra med ny kunskap, säger Sabina Kapetanovic, doktor i psykologi och ansvarig forskare vid Högskolan Väst.

Det nya forskningsprojektet* som beviljats medel från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, tar utgångspunkt i regeringens förnyade strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025, den så kallade ANDTS-strategin. I strategin är utgångspunkterna att barn ska skyddas från missbruksproblem, att ingen ska dö på grund av läkemedels- eller narkotikaförgiftning och att Sverige ska bli bättre på att förebygga ohälsa orsakad av alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar. Forte har fått i uppdrag att satsa medel på forskning inom prevention och folkhälsa inom ramen för utlysningen ”Bruk, riskbruk och missbruk inom ANDTS 2021”. I uppdraget lyfts behovet av fördjupad kunskap kring preventiva åtgärder, deras effektivitet och hur de kan genomföras i praktiken.

Samverkan med professionella är nödvändig
Projektet på Högskolan Väst fokuserar på spel och spelproblematik.
- Spel med eller utan pengar, är ett hot mot ungas välbefinnande och hälsa vilket kräver särskilda insatser från forskarsamhället liksom från professionella som möter barn och unga med spelproblematik. I den här studien samverkar vi därför med Region Skåne, säger Sabina Kapetanovic.

Sabina Kapetanovic, doktor i psykologi som forskar om ungdomar och riskbeteenden.

Relationen med föräldrarna central
Det finns bristande förståelse för varför vissa ungdomar utvecklar spelproblematik och vilka mekanismer som spelar roll för en sådan utveckling. I och med dessa brister i forskningen är det också oklart vilka mekanismer som har särskilt betydelse för effekten av de insatser som erbjuds till ungdomar med spelproblematik idag. Eftersom föräldrar är ansvariga för att skapa förutsättningar för deras barns positiva utveckling är det möjligt att just föräldra-barnrelationer har en särskild betydelse både för utveckling av problematiskt spelande och för effekten av de insatser som erbjuds till ungdomar med spelproblematik.

- Vi kommer att undersöka vilken betydelse föräldrabarnrelationer har dels för ungdomars attityder till spel och spelproblematik, dels för effekten av en social intervention utvecklad för ungdomar med spelproblematik, berättar Sabina Kapetanovic.

Eftersträvar jämlik hälsa
Studien baseras på data från tre olika forskningsprogram som har fokus på a) spel(problematik) i en generell population av ungdomar, b) spel(problematik) och attityder till spel bland ungdomar från idrottsgymnasieskolor i Skåne, och c) effekten av Återfallsprevention för en klinisk population av barn och unga med spelproblem.

- Jag hoppas att vår studie och de resultat vi får fram ska bidra till utvecklingen av preventiva insatser för en mer jämlik hälsa bland barn och unga, säger Sabina Kapetanovic.

*Projektet ”Betydelsen av föräldra-barnrelationen för ungdomars attityder och spel med eller utan pengar - kunskap och prevention” är 3-årigt och har beviljats närmare 4 miljoner kronor från Forte.

Kontakt:
Sabina Kapetanovic, doktor i psykologi, Högskolan Väst, sabina.kapetanovic@hv.se , 0520-22 37 17

Övriga medverkande:

Emma Claesdotter Knutsson, doktor i psykiatri, Överläkare, Region Skåne

Sevtap Gurdal, doktor i psykologi, Högskolan Väst

Anders C Håkansson, professor i beroendemedicin, Lunds universitet