För första gången någonsin arrangeras en av världens främsta konferenser om termisk sprutning utanför Nordamerika. Högskolan Väst är värd när forskare och globala industriaktörer möts på Thermal Spray of Suspensions & Solutions Symposium & EBCs i september.
Forskar man om superlegeringen 718 är den internationella konferensen ”Superalloys 718 & Derivatives” ett måste. I år har Joel Andersson, professor i materialvetenskap vid Högskolan Väst, rollen som konferensens ordförande. – Det känns fantastiskt roligt och hedersamt att tillsammans med forskare som är ledande inom ämnet få leda arbetet med att se till att konferensen blir så lyckad som möjligt,
Paul Kahs starka intresse för svetsmetoder väcktes i unga år. Idag är han professor i svetsteknologi och programchef på Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Här forskar han bland annat om hur litiumjonbatterier i elfordon kan bli mer hållbara och mer tillförlitliga.
När Fredriksons Verkstads AB fick ett nytt uppdrag innebar det flera svetstekniska utmaningar. – Ett gott samarbete med Högskolan Väst och leverantörer ledde till att vi kunde satsa på rätt svetsteknik och vågade investera i ny utrustning och ny fabrik, säger Linus Elf, Production technical manager på Fredriksons.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Väst och industriföretag tillsammans kan utveckla nya former för arbetsintegrerat lärande. Två nystartade forskningsprojekt fokuserar dels på virtuella lärandemiljöer för kompetensutveckling, dels ledarskap och medarbetarskap i hybrida arbetsmiljöer.
Inom några år kan tillverkningsindustrin hoppa över tidskrävande programmering varje gång en ny produkt ska sättas i produktion. Mattias Bennulfs forskning skapar helt nya möjligheter för industrier att snabbt ställa om sin automatiserade produktionsprocess. – Att skifta mellan unika produkter och korta serier kommer att gå betydligt snabbare och gör produktionen mer flexibel, säger Mattias.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Västs forskningsmiljö Primus kan fortsätta bygga ny kunskap och kompetens som stärker svensk industri. I år startar ett 3-årigt forskningsprojekt inom termisk sprutning. Fler experter ska rekryteras. Ett nytt masterprogram i svetsteknik och ett 25-tal nya kompetensutvecklingskurser för industrin ska tas fram.
Framgångsrik forskning om additiv tillverkning med laser och tråd ska nu vidareutvecklas i det nystartade projektet SESAM. Tillsammans med fem industripartner kommer Högskolan Västs forskare att finjustera delar av tekniken för duplext rostfritt stål och göra den mogen för industriproduktion.
Lättare komponenter, mindre materialåtgång och lägre kostnader. Det är några av alla fördelar som flygindustrin får om de lyckas ersätta konventionella tillverkningstekniker med pulverbäddbaserad additiv tillverkning. Industridoktoranden Linda Squillacis forskning kan bidra med en viktig pusselbit.
Att bygga komponenter till vätgasdrivna rymdraketer med pulverbäddsbaserad additiv tillverkning (AM) kan spara mycket material, tid och pengar. I forskningsprojektet H2RAM som startar i slutet av året, ska Högskolan Västs forskare och GKN Aerospace utveckla AM-tekniken så att legeringen 718 klarar extrema belastningar i tuffa vätgasmiljöer.
En ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik. Nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst.
Förra veckan möttes ett 30-tal av deltagarna i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden för att nätverka och diskutera aktuella frågor. Höstseminariet hölls denna gång hos Högskolan Väst i Trollhättan och inkluderade studiebesök hos flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace.
– Våra liv har förbättrats avsevärt tack vare laserteknik. Därför vill jag vidareutveckla den teknologin och bidra med min lilla pusselbit, säger Antonio Ancona, Högskolan Västs nye professor i automationsteknik med inriktning styrning och inspektion av tillverkningsprocesser. Möt Antonio som delar sin arbetstid mellan Högskolan Väst och University of Bari i Italien.
Samverkan med tre afrikanska partneruniversitet breddar Högskolan Västs internationella samarbete inom utbildning och forskning. – Deras specialområden matchar Högskolan Västs profil inom produktionsteknik på ett bra sätt. Det öppnar nya möjligheter för våra studenter, doktorander och forskare, säger professor Paul Kah vid Högskolan Väst, som initierat samarbetet.
Så mycket samlad AIL-kunskap och erfarenhet i ett och samma rum. Högskolans tre första rektorer Olof Blomqvist, Lars Ekedahl och Kerstin Norén tillsammans med Lars Svensson, rektors rådgivare inom forskning, samlades på högskolan för att reflektera över utvecklingen av Arbetsintegrerat lärande, AIL.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet SAMw som på bara fyra år har utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Framstegen innebär att tekniken kan vara mogen för skarp industriproduktion inom några år.
I takt med att intresset för att bygga i trä ökar stort söker träbyggnadsindustrin nya effektivare produktionsmetoder och logistikflöden. I projektet Tillverka i trä har nätverket av företag och forskare inventerat träindustrins utmaningar och behov av ny teknik. Här berättar tre företag som startat sin omställningsresa och som valt att samarbeta med forskare.
Med rådande klimatomställning står fordonsindustrin inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar. – Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning, säger Boel Ekergård, Högskolan Väst.
Ny forskning på dieselmotorer för fordon visar intressanta resultat. Med termiskt sprutade ytskikt på kolvarna blir motorn effektivare och bränsleförbrukningen minskar med 0,7 procent. – Även så små skillnader kan vara värdefulla för att minska dieselfordonens klimatpåverkan, säger Wellington Uczak de Goes, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst. – Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks.
