Inom några år kan tillverkningsindustrin hoppa över tidskrävande programmering varje gång en ny produkt ska sättas i produktion. Mattias Bennulfs forskning skapar helt nya möjligheter för industrier att snabbt ställa om sin automatiserade produktionsprocess. – Att skifta mellan unika produkter och korta serier kommer att gå betydligt snabbare och gör produktionen mer flexibel, säger Mattias.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Västs forskningsmiljö Primus kan fortsätta bygga ny kunskap och kompetens som stärker svensk industri. I år startar ett 3-årigt forskningsprojekt inom termisk sprutning. Fler experter ska rekryteras. Ett nytt masterprogram i svetsteknik och ett 25-tal nya kompetensutvecklingskurser för industrin ska tas fram.
Positiva besked från Yrkeshögskolemyndigheten häromdagen – två av tre ansökningar från Högskolan Väst är beviljade. - Det känns jättebra att vi kan vara med och erbjuda utbildningar där det finns ett stort behov av kompetens, säger Andreas Sülau, koordinator för uppdragsverksamhet på Högskolan Väst.
Ett nytt utbildningsupplägg för program inom datateknik och produktionsteknik ska öka studenternas kontakt med arbetslivet under utbildningen. I januari startar Högskolan Väst det Vinnovafinansierade projektet Worktrainee med målet att delar av utbildningarna ska genomföras i traineeform.
Framgångsrik forskning om additiv tillverkning med laser och tråd ska nu vidareutvecklas i det nystartade projektet SESAM. Tillsammans med fem industripartner kommer Högskolan Västs forskare att finjustera delar av tekniken för duplext rostfritt stål och göra den mogen för industriproduktion.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Ali Abadi. Han har nyligen tagit examen från forskarutbildningen inom produktionsteknik inom metoden additiv tillverkning av metaller på Högskolan Väst. Enligt nomineringen kommer hans bidrag att ha ett stort inflytande för förståelsen och utvecklingen av ett ökat antal industriella lösningar i framtiden.
Automationsdagen lockade 250 besökare till Produktionstekniskt centrum i Trollhättan. Teknikföretag, industri, forskare och studenter var på plats för att ta del av det senaste inom automation. Dagen bjöd på seminarier, utställningar och demonstrationer av smarta automationslösningar.
Lättare komponenter, mindre materialåtgång och lägre kostnader. Det är några av alla fördelar som flygindustrin får om de lyckas ersätta konventionella tillverkningstekniker med pulverbäddbaserad additiv tillverkning. Industridoktoranden Linda Squillacis forskning kan bidra med en viktig pusselbit.
Att bygga komponenter till vätgasdrivna rymdraketer med pulverbäddsbaserad additiv tillverkning (AM) kan spara mycket material, tid och pengar. I forskningsprojektet H2RAM som startar i slutet av året, ska Högskolan Västs forskare och GKN Aerospace utveckla AM-tekniken så att legeringen 718 klarar extrema belastningar i tuffa vätgasmiljöer.
En ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik. Nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst.
Förra veckan möttes ett 30-tal av deltagarna i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden för att nätverka och diskutera aktuella frågor. Höstseminariet hölls denna gång hos Högskolan Väst i Trollhättan och inkluderade studiebesök hos flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace.
– Våra liv har förbättrats avsevärt tack vare laserteknik. Därför vill jag vidareutveckla den teknologin och bidra med min lilla pusselbit, säger Antonio Ancona, Högskolan Västs nye professor i automationsteknik med inriktning styrning och inspektion av tillverkningsprocesser. Möt Antonio som delar sin arbetstid mellan Högskolan Väst och University of Bari i Italien.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet SAMw som på bara fyra år har utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Framstegen innebär att tekniken kan vara mogen för skarp industriproduktion inom några år.
Jim Andersén är ny professor i hållbar utveckling med inriktning mot industriell omvandling på Högskolan Väst. Han vill att hans forskning ska bidra till företags hållbara utveckling, såväl ekologisk och social som ekonomisk.
På bara fyra år har Högskolan Västs forskare utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Teknologin har med framgång testats för tillverkning av en komponent hos Alfa Laval. Inom några år kan tekniken vara mogen för skarp industriproduktion.
I takt med att intresset för att bygga i trä ökar stort söker träbyggnadsindustrin nya effektivare produktionsmetoder och logistikflöden. I projektet Tillverka i trä har nätverket av företag och forskare inventerat träindustrins utmaningar och behov av ny teknik. Här berättar tre företag som startat sin omställningsresa och som valt att samarbeta med forskare.
Det var en högst internationell skara av akademiker och experter på finansområdet som samlades på Marstrands Havshotell 13–14 juni. En av de mest namnkunniga var ekonomiprofessor Ed Altman, verksam på Stern School of Business, New York University. Altman varnade bland annat för en utveckling med allt fler så kallade Zombieföretag.
Med rådande klimatomställning står fordonsindustrin inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar. – Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning, säger Boel Ekergård, Högskolan Väst.
Ny forskning på dieselmotorer för fordon visar intressanta resultat. Med termiskt sprutade ytskikt på kolvarna blir motorn effektivare och bränsleförbrukningen minskar med 0,7 procent. – Även så små skillnader kan vara värdefulla för att minska dieselfordonens klimatpåverkan, säger Wellington Uczak de Goes, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst. – Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks.
