Tänk en ”manual” för gasturbinproducenter som vill designa och tillverka mer hållbart, och samtidigt göra gasturbinerna effektivare. Det är ett av resultaten av doktor Olutayo Adegokes forskning. Han visar hur pulverbäddsbaserad additiv tillverkning kan användas för produktion av turbinblad med superlegeringen 247LC. På vägen gjorde han en oväntad upptäckt.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Chamara Kumara. Han är forskare inom produktionsteknik och metoden additiv tillverkning på Högskolan Väst. Enligt nomineringen har han en förmåga att både se till utvecklingen av kunskap rent forskningsmässigt samtidigt som han knyter ihop detta med industrins behov.
I företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag. – De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens R&D-avdelningar, säger Per Nylén, Högskolan Väst.
För att lösa samhällets utmaningar krävs nya och hållbara lösningar i stor skala. Det är fokus för eventveckan Tech InWest Sweden som i november arrangeras av Innovatum Science Park, Högskolan Väst med flera. Veckan erbjuder ett smörgåsbord av event och vänder sig till alla som vill driva affärer, innovation och skapa förändring med hjälp av ny teknik och nya metoder.
I framtidens digitaliserade verkstadsindustri kan artificiell intelligens (AI) ge effektiva flöden som sparar tid och pengar. Högskolan Väst breddar nu automationsforskningen och kopplar samman kunskap om industriella processer med expertis inom AI.
– Vi människor kan egentligen bara fokusera på en sak i taget. Men med hjälp av ny teknik kan vi i framtiden ta in mycket mer information utan att bli störda. Då blir det fullt möjligt att göra flera saker samtidigt. Möt vår nyutnämnde professor i informatik, Thomas Pederson, som forskar om framtidens samarbete mellan människor och datorer.
Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan ska utvecklas för att stärka regionens tillverkningsindustri inför framtida utmaningar. Små och medelstora tillverkningsföretag får bland annat tillgång till avancerad utrustning och kunskap om nya tillverkningsmetoder.
Högskolan Väst vill stärka och positionera högskolans forsknings- och utbildningsmiljö inom elektriska drivlinor. Nu planeras därför tre nya nätbaserade kurser där så väl kursutveckling som undervisning sker i samarbete med aktörer inom bilindustrin såsom Volvo Cars, NEVS och CEVT. Satsningen stöds av KK-stiftelsen.
Additiv tillverkning ger industrin helt nya möjligheter att optimera sina produkter och tillverka på ett resurssnålt, effektivt och hållbart sätt. Högskolan Västs forskare är starka på svetsbaserad additiv tillverkning och breddar steg för steg med nya material och nya applikationer.
Digitalisering står i centrum för utvecklingen i dagens arbetsliv. Men vad händer när arbetsuppgifter läggs över på teknologin? Vad riskerar att gå förlorat i form av kunnande och kvalitet? Och hur undviker vi det? Det här är frågor som Anders Sandblad, industridoktorand på Combitech, ställer i sin forskning.
På bara tre år har Högskolan Västs forskarteam byggt upp världsledande kunskap inom additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Att tillverka produkter med denna lager-på-lager-princip har många fördelar. Tekniken är högintressant för flyg- och rymdindustrin och tillverkningsindustrin inom fler branscher.
Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
Nu har lärare på Högskolan Västs teknikutbildningar satsat och utvecklat nya former för att även kunna genomföra laborationer hemma precis som all annan undervisning nu sker digitalt. Detta har varit en utmaning och såklart påskyndar pandemin detta. Högskolan har dock som mål att kunna genomföra alla längre utbildningsprogram på distans så det är en del i en långsiktig satsning.
På måndag startar Högskolan Väst och fyra andra lärosäten den nya företagsforskarskolan Smart Industry Sweden. Aktörer som Volvo Lastvagnar, Sandvik Materials Technology och Innovatum Science Park tar hjälp av doktorander för att stärka sin teknikutveckling. Tre av dem är kopplade till forskningsmiljön Primus på Högskolan Väst.
Vår nyutnämnde professor i automation, Fredrik Danielsson, är övertygad om att framtidens industrirobotar är mycket smartare och kan göra mer avancerade jobb som avlastar personalen. – Den stora utmaningen för oss forskare är att koppla samman artificiell intelligens och robotar, säger Fredrik som leder ett framgångsrikt forskarteam på Högskolan Väst.
På ett arrangemang för IUC Väst, delar ekonomstudenter från Högskolan Väst med sig av sina kunskaper kring hur man lyckas med sociala medier i säljprocessen. Högskolan Väst samarbetar med IUC Väst sedan många år, ett samarbete mellan akademi och näringsliv. Just idag arrangeras en fokusgrupp inriktad på sälj och marknad där studenterna medverkar.
Joel Andersson har precis utnämnts till professor i Materialvetenskap på Högskolan Väst. 39 år ung har han redan hunnit göra avtryck i forskningen om avancerade superlegeringar som används i flygmotorer och rymdraketer. Forskarteamet som Joel leder bedriver svetsforskning i världsklass.
Flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, försvarsindustrin och medicinteknisk industri. Det är några branscher som kan ha nytta av Paria Kamiris banbrytande forskning om pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle (EB-PBF) i superlegering 718.
Höga temperaturer och snabba temperaturförändringar ingår naturligt i processen vid additiv tillverkning. Därför är det extremt svårt att se hur mikrostrukturen i en legering förändras när den smälter och sedan stelnar igen. Doktoranden Chamara Kumara på Högskolan Väst har en lösning; en modelleringsteknik som simulerar förändringarna.
Additiv tillverkning har många fördelar jämfört med konventionella metoder. Men hur framstående är den vid produktion av högpresterande komponenter som kontinuerligt utsätts för förändrade belastningar, till exempel i flygmotorer? Det är en av frågorna som forskaren Arun Ramanathan Balachandramurthi sökt svar på i sin forskning vid Högskolan Väst.
