Hur kan framtidens produktion bli mer hållbar med hjälp av avancerad teknik, automation och smart lärande? Industrins möjligheter och utmaningar lyftes när industriaktörer och Sveriges forskarelit inom produktion samlades på konferensen Swedish Production Symposium 2024 förra veckan.
Färsk forskning från Högskolan Väst visar hur det populära materialet, duplext rostfritt stål, kan användas framgångsrikt vid lasersvetsning och additiv tillverkning. Amir Baghdadchis doktorsavhandling öppnar vägar för fler branscher att skifta från konventionella produktionsmetoder till mer hållbar tillverkningsteknik.
Just nu håller landets unga vuxna på att forma sina drömmar och leta efter den utbildning som passar dem, inför sista ansökan till landets lärosäten den 15 april. En som hoppas på att fler väljer en ingenjörsutbildning är Svante Augustsson, programansvarig för en av Högskolans Västs ingenjörsutbildningar, den helt nya Automationsingenjör.
23–26 april möts akademi, forskare och industri på Swedish Production Symposium 2024 på Högskolan Väst för att utbyta kunskap och insikter om hur vi kan uppnå en mer hållbar produktion genom avancerad teknik, automation och smart lärande. – Vi måste utmana de nuvarande metoderna, inte bara i hur produkter används utan också i hur de produceras, säger Henrik Runnemalm, GKN Aerospace.
För att klara näringslivets stora klimatomställning och elektrifieringen av samhället behöver yrkesverksamma ingenjörer inom flera branscher bygga ny kompetens. Johan Tidholm är en av deltagarna på Högskolan Västs nya kurser inom elektroteknik. Kurserna har utvecklats tillsammans med industrin för att möta det ökade kompetensbehovet.
Framtidens industri är temat när industriaktörer och Sveriges främsta forskare inom produktion möts på Högskolan Väst i Trollhättan. Flera namnkunniga talare medverkar på Swedish Production Symposium 2024 den 23-26 april.
Att deponera hårda eller slitstarka beläggningar med koboltfria material kan ge flera fördelar. Ny forskning visar att alternativa material kan ge starka ytskikt med mindre miljöpåverkan. Genom att använda den termiska spruttekniken High Velocity Air-Fuel (HVAF) blir processen dessutom snabbare, billigare och mer energieffektiv.
Den här veckan möts forskare och doktorander på Högskolan Väst för att ta del av det allra senaste inom additiv tillverkning. – Additiv tillverkning är en högintressant teknologi för industrier som strävar mot en mer hållbar tillverkning, säger Robert Pederson, professor i materialteknik vid Högskolan Väst.
I en tid av snabb teknologisk utveckling utforskar svenska tillverkningsföretag hur de kan anpassa sig till den nya digitala eran. En ny avhandling från Högskolan Väst lyfter fram hur sociala aspekter spelar en avgörande roll när företag tar steg mot att omfamna den nya tekniken.
Högskolan Väst forskning inom teknik och lärande stärks av nya anslag från KK-stiftelsen. Närmare 20 miljoner kronor satsas på forskning som ska underlätta för industrin att ställa om till digitaliserad och automatiserad produktion på ett hållbart sätt.
Roy Andersson är professor i kvalitetsteknik och forskar om hur företag blir resilienta. Han konstaterar att företagen generellt sett blivit mer riskmedvetna på grund av covidpandemin och kriget som pågår i Ukraina. – De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer att vara bäst rustade i framtiden, säger Roy.
Det årliga eventet Automationsdagen har än en gång slagit besöksrekord. 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan den 30 november för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
En ny pulverbågsvets och en ny robotcell har invigts på Produktionstekniskt centrum idag. Utrustningen gör det möjligt för företag och Högskolan Västs forskare att utveckla nya effektiva metoder för att reparera och förlänga livslängden på stora metallkomponenter.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Linnéa Carlsson. Hon är doktorand i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst och disputerar i slutet av december. I nomineringen lyfts särskilt hennes engagemang för företagssamverkan och samproduktion av forskning och kunskap genom innovativa former.
Idag lanseras en rykande färsk bok om additiv tillverkning (AM) i högpresterande metallmaterial. – Vi tar ett helhetsgrepp om additiv tillverkning – en teknik som industrin ser fantastiska möjligheter med i strävan att producera på ett mer hållbart sätt, säger en av författarna Robert Pederson, professor i materialteknik, Högskolan Väst.
I nästan ett sekel har gasmetallbåge använts framgångsrikt i metallsmältningsprocesser. Under de senaste åren har tekniken etablerats inom 3D-printning som en löftesrik vidareutveckling av additiv tillverkning. Pradip Aryal visar i sin doktorsavhandling hur en avancerad fysikbaserad simuleringsmodell ger djupare förståelse för processen, vilket öppnar för nya tillämpningar.
Allt fler företag satsar på digitala verktyg och system, men är inte alltid förberedda på hur teknikomställningen påverkar medarbetare, arbetssätt och ledning. – Digitaliseringen kräver nya kunskaper och nya sätt att leda och organisera arbetet. För att lyckas behöver medarbetarnas perspektiv vara med från start, säger Anna Karin Olsson och Kristina Eriksson, forskare vid Högskolan Väst.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet Artificial and Human Intelligence through Learning (A-HIL) som belyser behovet av interaktion mellan människa och teknik i industrins teknikomställning. Ett tvärvetenskapligt forskarteam har tillsammans med Siemens Energy och GKN Aerospace utvecklat värdefull kunskap för att möta framtida industriella utmaningar.
Vilka utmaningar har industrin när de ställer om till en mer hållbar produktion? Industriaktörer och forskare möttes under Primusdagen för att diskutera vägval och strategier för att lyckas i skiftet till ny teknik och nya kompetensbehov.
När man svetsar samman olika legeringar finns risken att sprickor och andra defekter bildas. Mikael Johansson, industridoktorand på Alleima, utvecklar ny kunskap som gör det möjligt att designa legeringar med rätt svetsegenskaper. – Jag fokuserar på legeringar som ska tåla höga temperaturer i exempelvis pannor i kraftverk, säger Mikael som ingår i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden.
