Gå direkt till innehåll
Med avstamp på Åland den 21 mars fördjupar nu de finska och svenska hushållningssällskapen samarbetet kring försörjningsberedskapen.
Med avstamp på Åland den 21 mars fördjupar nu de finska och svenska hushållningssällskapen samarbetet kring försörjningsberedskapen.

Pressmeddelande -

Fördjupat samarbete kring försörjningsberedskap mellan hushållningssällskapen i Sverige och Finland

Den 21 mars gick startskottet för ett fördjupat samarbete mellan hushållningssällskapen i Sverige och Finland under en heldagskonferens på Åland. På programmet stod diskussioner kring insatser som starkt kan bidra till bättre livsmedelsförsörjning och försörjningsberedskap. Det är i ett konkretiserat samarbete på gårds-, by- och kommunnivå som hushållningssällskapen har en stor och viktig roll att fylla i de båda länderna.

Pandemin, kriget i Ukraina, torka och översvämningar har visat på stor sårbarhet hos viktiga samhällsfunktioner de senaste åren. Ett antal utredningar och strategiska diskussioner står högt på agendan hos regeringen både i Sverige och Finland. De ca 50 representanter som möttes i Mariehamn var dock eniga; vi måste agera nu.

Tillsammans har hushållningssällskapen i Sverige och Finland cirka 1700 medarbetare som möter 85–90 % av Sveriges och Finlands lantbrukare. De känner bönderna, gårdarna och marken. Hushållningssällskapen besitter den kunskap, de personalresurser och det unika nätverk som behövs för att förbättra ländernas respektive förutsättningar. Men det behövs också finansiering, en fråga som Dan Ericsson, statssekreterare på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i Sverige, tog med sig.

– Det är oerhört betydelsefullt med samsyn och samverkan i frågor som rör vår försörjningsberedskap och det här är ett välkommet initiativ. Finland och Sverige har mycket gemensamt och är på många sätt beroende av varandra. Vi har allt att vinna på att samarbeta kring dessa frågor, säger Dan Ericsson, som välkomnar förslag på åtgärder.

Att Finland ligger före Sverige i frågor som rör inhemsk livsmedelsförsörjning och beredskap är ingen hemlighet. När Sverige drog ner på sitt civilförsvar i Kalla krigets efterdyningar valde Finland att inte göra så, och de är idag bättre rustade inför kriser och hot. Men de är också beroende av Sverige för sin livsmedelsförsörjning. De finska hushållningssällskapen har modeller för att analysera, medvetandegöra och säkra försörjningsberedskapen på gårdsnivå, men saknar idag bra verktyg för att tydliggöra försörjningsbalansen på by- och kommunnivå. Detta har hushållningssällskapen i Sverige tagit fram i form av tjänsten Försörjningsbalans Kommun. De svenska hushållningssällskapen ser behovet av att lyfta beredskapsfrågor på gårdsnivå, direkt mot lantbrukaren.

Vikten av att arbeta tillsammans kring beredskapsfrågor understryks av Tuomo Mäenpää, beredskapschef på Försörjningsberedskapscentralen i Finland som också var på plats:

– Vid försörjningsarbetet är det viktigt med samarbete samt utvidgning av gemensamma perspektiv. Det är även viktigt att identifiera gemensamma hot, där en av de viktigaste är lantbrukets lönsamhetskris. Om grunden för livsmedelsförsörjningen, det vill säga primärproduktionens lönsamhet, inte kan höjas till en nivå som motsvarar behovet, kan kontinuiteten av primärproduktionen äventyras i bägge länderna.

Konferensen resulterade i ett antal konkreta förslag på åtgärder att tillsammans ta vidare; kunskapsutbyte kring befintliga tjänster, identifiering av viktiga funktioner, kartläggning av försörjningsbalanser på kommun-, by- och gårdsnivå, liksom analys av resursbehov på gårdsnivå likväl som till livsmedelsindustrin. Vidare kan hushållningssällskapen kartlägga och säkra jordbruksmark, liksom bistå med beredskapsinsikter och utbildningsinsatser. Hushållningssällskapen bidrar löpande med kunskap och fakta till myndigheter och arbetar aktivt för inhemsk lönsam primärproduktion, som får anses vara nyckeln till ökad självförsörjningsgrad och i förlängningen innebär trygghet och framtidstro.

På talarlistan:

  • Mikael Jern, ordförande ProAgria SLF, Finland
  • Maria Norrfalk, ordförande, Hushållningssällskapens Förbund, Sverige
  • Dan Ericsson, statssekreterare på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Sverige
  • Thomas Blomqvist, ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Finland
  • Cornelia Norman, politiskt sakkunnig, Försvarsdepartementet, Sverige
  • Sölve Högman, byråchef, Jordbruksbyrån, Ålands Landskapsregering, Åland
  • Miika Illomäki, ledande sakkunnig från Försörjningsberedskapscentralen, Finland
  • Frida Carlsson, vd, Hushållningssällskapet Jönköping, Sverige
  • Meira-Pia Lohiluoma, direktör, ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Finland

Moderator var Carin Holmqvist, ordförande, Ålands Hushållningssällskap.

Kontaktpersoner
Sverige:
Bo Selerud, förbundsdirektör, Hushållningssällskapens Förbund
Tel. +46 702 00 97 75
bo.selerud@hushallningssallskapet.se

Finland:
Harri Mäkivuokko, vd, ProAgria
Tel. +358 40 508 1393
harri.makivuokko@proagria.fi

Bjarne Westerlund, direktör, Finska Hushållningssällskapet
Tel. +358 50 378 99 90
bjarne.westerlund@fhs.fi

Fotograf: Sara Hertzman Persson, Hushållningssällskapens Förbund

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Med kunskap, stort kundfokus och medlemsengagemang utvecklar Hushållningssällskapet det gröna näringslivet. Hushållningssällskapet består av 15 Hushållningssällskap, från norr till söder, från öst till väst. Vi arbetar med lantbrukets och landsbygdens utveckling efter regionala förutsättningar och med våra kunders utmaningar som drivkraft. Sedan över tvåhundra år är Hushållningssällskapet en oberoende aktör som verkar för att hushålla med jordens resurser – därav namnet. Cirka 1000 medarbetare delar en gemensam vision om en landsbygd som lockar med ett näringsliv som växer. Hushållningssällskapet har idag cirka 25 000 medlemmar.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Sofia Alriksson berättar om Hushållningssällskapets arbete med beräkningsverktyget Försörjningsbalans kommun.

    Svensk-finskt utbyte för fortsatt samverkan kring beredskapsarbete

    I en tid där global osäkerhet och klimatförändringar ställer allt högre krav på nationers förmåga att säkerställa en egen livsmedelsförsörjning, är internationella samarbeten avgörande. Hushållningssällskapets besök hos ProAgria och ProAgria Lantbrukssällskapet i Finland, visar tydligt hur gränsöverskridande dialog och samarbete kan stärka beredskapen på gårds-, by-, kommun- och nationell nivå.

  • Försörjningsbalans kommun är en tjänst som kartlägger mängden livsmedel i en kommun

    Alla Jämtlands kommuner stärkta för framtidens livsmedelsutmaningar – försörjningsbalans klar för hela länet

    Region Jämtland Härjedalen har nu tillsammans med Hushållningssällskapet Jämtland kartlagt livsmedelsförsörjningen i två kommuner i länet. Detta gör att samtliga kommuner nu är kartlagda genom verktyget Försörjningsbalans kommun utav Hushållningssällskapet, vilket i sin tur ger ett starkt underlag för framtida beredskap och lokal matproduktion.

  • Försörjningsbalans kommun 2.0 – framtidens verktyg för lokal livsmedelsstrategi

    Försörjningsbalans kommun 2.0 – framtidens verktyg för lokal livsmedelsstrategi

    I en tid av globala utmaningar och ökad osäkerhet blir frågor om livsmedelsförsörjning allt viktigare. Nu presenterar Hushållningssällskapet en ny och förbättrad version av analysverktyget Försörjningsbalans kommun. Verktyget ger kommuner möjlighet att med hjälp av aktuell data analysera sin försörjningsgrad och därmed fatta välgrundade beslut för framtiden.

  • Svensk åkermark motsvarande 1,3 miljarder brödlimpor har gått förlorad

    Svensk åkermark motsvarande 1,3 miljarder brödlimpor har gått förlorad

    817 289 ton potentiell skörd av spannmål har gått förlorad på grund av minskad åkermark. Det motsvarar 1,3 miljarder brödlimpor om året. Den totala arealen av Sveriges åkermark har mellan 2003 och 2022 minskat med ca 131 000 hektar som potentiellt hade motsvarat en förlorad skörd på 817 289 ton spannmål* under 2022.