Pressmeddelande -
Maten slut efter 7 dagar i 30 svenska kommuner
I 30 av Sveriges 290 kommuner produceras inte mer mat än att det räcker till kommunens egna invånare i en vecka. Detta innebär att under 2% av årsbehovet täcks av kommunens egen livsmedelsproduktion. Värst är det för de 15 kommunerna runt Stockholm och Göteborg där åkermark ofta exploateras till fördel för bostäder, men även områden med övervägande del skogsmark riskerar stora försörjningsproblem vid krig och kris. Detta visar senaste statistiken sammanställd av Hushållningssällskapet.
De senaste årens katastrofer i form av krig, klimatförändringar, pandemi med mera har medfört att frågan om Sveriges förmåga att ta hand om sin egen befolkning i händelse av en större katastrof aktualiserats. Mycket händer i de politiska korridorerna. Men det är svårt att veta hur det ser ut på kommunnivå, något som tidigare aldrig gjorts i Sverige. Hushållningssällskapets beräkningar ger en överblick över markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion och ska fungera som ett verktyg att förbättra försörjningsgraden, stärka krisberedskapen och utveckla näringslivet.
– Det är på det lokala planet man kan arbeta praktiskt med att få en bestående förändring på nationell nivå, säger Frida Carlsson, vd på Hushållningssällskapet Jönköping. Våra siffror visar på stor potential hos landets kommuner. Beräkningarna är tänkta som ögonöppnare, där resultatet skapar intresse för förändring hos t.ex. politiker och beslutsfattare. Det behövs samsyn och arbete på regional nivå för en nationell förändring.
100 av landets 290 kommuner producerar livsmedel i form av energi så att det räcker till den egna befolkningen under ett år eller mer. En intressant iakttagelse är att dessa självförsörjande kommuner finns jämt spridda över landet. Av dessa är 20 så kallade superförsörjande kommuner som producerar mer än 5 gånger mer än vad som konsumeras i form av livsmedel, varav 14 kommuner producerar mer än 7 gånger mer jämfört med vad som förbrukas. Men även för dessa superförsörjare finns utmaningar; stora behov av insatsvaror och arbetskraft liksom svårigheter att expandera utan att minska på den livsmedelsproducerande kapacitet andra kommuner är beroende av är vanligt förekommande. Bland de 15 kommuner med lägst försörjningsgrad finns några med övervägande skogsmark, där det saknas lämplig åkermark att odla på. De här kommunerna är nästan helt beroende av andra kommuners livsmedelsproduktion eller importerade livsmedel.
Det finns dock lösningar och viljan till förändring är stor. Det visar inte minst intresset från landets kommuner som inte bara vill veta hur det rent konkret ser ut i den egna kommunen, utan är villiga att agera för att förbättra sitt utgångsläge.
– Det kan handla om att anpassa detaljplaner för att behålla åkermarken vid exploatering, att upprätta krisberedskapsplaner, anpassa matsedeln i offentliga måltider för att passa med lokala råvaror och deras säsongsvariationer, jobba med offentlig upphandling eller något annat. Varje kommun har sina förutsättningar. Idag (20230124) har 33 av landets kommuner beställt eller genomfört beräkningen. Vi har fått genomgående positiva reaktioner och ser en stor handlingskraft hos kommunerna, säger Sofia Alriksson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Jönköping.
Att förlita sig på ett fåtal storproducerande kommuner innebär stora risker. I stället bör fokus ligga på att varje kommun gör sitt yttersta för att stötta och synliggöra den livsmedelsproduktion som sker – och skulle kunna ske – i den egna kommunen.
Fakta
Försörjningsbalans Kommun
Hushållningssällskapets beräkningsverktyg presenterar statistik för livsmedelsförsörjningen på kommunnivå, något som aldrig tidigare gjorts i Sverige. Tjänsten som erbjuds är en kartläggning av en kommuns livsmedelsproduktion och konsumtion. Till grund ligger nationell statistik samt lokala uppgifter. Beräkningarna ger en överblick av markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion (alla tillgängliga livsmedel). De baseras på de sammanlagda energiinnehållet i livsmedlen och inte enskilda livsmedel som bröd, kött och frukt. Man presenterar även antal företag, deras omsättning, vad som odlas och föds upp med mera. Beräkningarna inkluderar inte fisk, bär eller vilt. Vissa avgränsningar och antaganden har gjorts. Hushållningssällskapet kommer inte att presentera en lista över försörjningsbalansen i landets kommuner då vitt skilda förutsättningar skulle ge ett missvisande resultat.
Kontaktpersoner
Frida Carlsson, vd, Hushållningssällskapet Jönköping
frida.carlsson@hushallningssallskapet.se / 070-829 09 76
Bo Selerud, förbundsdirektör, Hushållningssällskapens Förbund
bo.selerud@hushallningssallskapet.se/ 070-200 97 75
Högupplösta bilder, illustrationer och
Helena Falkman, kommunikatör
helena.falkman@hushallningssallskapet.se / 070-354 84 64
Illustrationer: Hushållningssällskapet
Fotograf Bo Selerud: Lisbeth Rauden
Fotograf Frida Carlsson: Privat
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Med kunskap, stort kundfokus och medlemsengagemang utvecklar Hushållningssällskapet det gröna näringslivet. Hushållningssällskapet består av 15 Hushållningssällskap, från norr till söder, från öst till väst. Vi arbetar med lantbrukets och landsbygdens utveckling efter regionala förutsättningar och med våra kunders utmaningar som drivkraft. Sedan över tvåhundra år är Hushållningssällskapet en oberoende aktör som verkar för att hushålla med jordens resurser – därav namnet. Cirka 1000 medarbetare delar en gemensam vision om en landsbygd som lockar med ett näringsliv som växer. Hushållningssällskapet har idag cirka 25 000 medlemmar.
