"Vi utrikesfödda ställs inför en hopplös paradox: Vi kritiseras om vi inte arbetar. Vi misstänkliggörs om vi arbetar. Vi hånas om vi inte pratar perfekt svenska. Vi hånas även om vi lyckas." Så beskriver en etablerad integrerad invandrare läget i Sverige idag.
Migrationsverkets avslagsbeslut är absurda. Familjer splittras när barnen fyller 18 år. Personer med intellektuella funktionshinder förväntas ge teoretiska resonemang. Flera ärenden ligger nu hos Europadomstolen. En ventil för ömmande omständigheter måste återinföras.
I Migrationsverkets beslut gällande Abbas finns tre tydliga fel: ett pass som inte godkändes; "stark anknytning" till ett land som Abbas inte har något minne av, och att hans år som tonåring i Sverige inte skulle vara formativa. Rättssäkerheten är fortfarande slumpmässig.
Med rasande fart ökar avslagen för skötsamma självförsörjande unga människor som vill stanna i sitt nya hemland, Sverige. Efter att ha arbetat och satsat många år i Sverige tvingas de lämna landet. De unga reser till Tyskland och Frankrike, där stödpersoner och myndigheter undrar vad Sverige håller på med.
De unga män, som av Migrationsverket anses kunna anpassa sig till Afghanistans kulturella seder och bruk efter tio år i Sverige, möter ett samhälle där män och kvinnor strikt hålls åtskilda. De, som första året i skolan i Sverige fick lära sig om mänskliga rättigheter, ska anpassa sig till könsdiskriminering och allvarliga brott mot barns, kvinnors och mäns rättigheter.
Migrationsverket ger återigen avslag till unga afghaner som varit här i nio år, slutfört gymnasiestudier, haft fast arbete i fler år, är integrerade. 40 % av ensamkommande pojkar och vuxna män får uppehållstillstånd - inte 60 % som Migrationsverket brukar hävda. Självmord och psykisk ohälsa har ökat i gruppen.
Regeringen antar att de två ”angiverilagarna” leder till ökat ”frivilligt” återvändande och fler verkställda utvisningar. Men den effekten är tveksam. Snarare ökar utanförskapet och kanske kriminaliteten.
Migrationsverket anser att en ung vuxen, som levt mer än en tredjedel av sitt liv i Sverige, kan anpassa sig till talibanernas kulturella seder och bruk. Här är en lista på vad en sådan person måste anpassa sig till.
Ytterligare en anmälan till JO har gjorts med anledning av de långa väntetiderna på Migrationsverket i Malmö, vilka lett till att ett hundratal unga människor inte kunnat få sina permanenta uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.
Migrationsverkets i Malmö långsamma handläggning har medfört att ett hundratal unga personer inte fått det permanenta uppehållstillstånd enligt gymnasielagen som de hade rätt till. Man kan misstänka såväl flyktingfientlig inställning som diskriminering.
Den 7 oktober ska Statskontoret presentera sin översyn av rättssäkerheten i Migrationsverkets asylbedömningar. En mer specifik granskning om hur afghanska flyktingars asylansökningar bedömts har publicerats i augusti av Flyktinggruppernas riksråd, FARR.
Migrationsverket negligerar i sina styrande dokument riskerna för hbtqi-personer - eller för dem som misstänks vara hbtqi - talibanernas Afghanistan. Vi hoppas detta kommer att uppmärksammas i Statskontorets rapport om rättssäkerheten i asylbedömningar som presenteras 7 oktober.
Det Afghanistan som flyktingarna i Sverige väntas återvända till är inte detsamma som de själva eller deras föräldrar lämnade. Nöden är stor, ekonomin i kras. Därtill kommer sharialagar och talibanernas levnadsregler. Risk finns att USA drar in sitt stöd till FN, och då förvärras situationen ytterligare.
Genom att inte på flera år behandla unga människors ansökningar om förlängt uppehållstillstånd för gymnasiestudier har man saboterat unga människors möjligheter att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. De hänvisas till att söka asyl – något som idag är mycket svårt att få för afghanska män, vilket de flesta är som omfattas av gymnasielagen.
De flesta asylsökande afghanska män får utvisningsbeslut i schablonartade skrivningar från Migrationsverket. Det leder till att skuggsamhället i Sverige växer.
Den 24 november 2015 deklarerade statsminister Stefan Löfven (s) att Sverige behövde ett ”andrum” i migrationspolitiken och att svensk asyllagstiftning tillfälligt skulle anpassas till minimikrav enligt internationell rätt. De åtta åren som passerat har inneburit sorg och förtvivlan hos människor som hade trott på Sveriges löften om rättssäkerhet och human behandling.
Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! växer genom sammanslagning och ökat samarbete.
En hjälpare beskriver sina känslor då två av hennes ungdomar gjort allvarliga självmordsförsök.
"När människor tas ifrån människovärdet och samhället fäller krokben gång på gång på gång, då händer sådant. Släng ut en skör ungdom utan boende och vuxenstöd, utan rimlig försörjning, då skapas situationer som förlorar kontrollen."
På FN-dagen 24/10 2019 delades Uppsala fredspris 2019 ut av Mona Haghgou Strindberg, ordförande för Uppsala FN-förening, vid en ceremoni på Fredens hus, Uppsala slott.
Fredspriset i kategorin Utveckling och fattigdomsbekämpning tilldelades Föreningen Stöttepelaren med motiveringen "för att deras matkassar och ideella arbete hjälper unga ensamkommande utan pengar att överleva i Sverige".
Fred