I en ny studie av politiska värderingar bland amerikanska anställda i den industri som just nu formar det digitaliserade samhället och dess framtid – techbranschen – fann forskarna en ”unik” dominans av vänsterliberalism och antietablissemangstänkande.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
Hur kommer artificiell intelligens, AI, att påverka framtidens arbetsliv? Lyssna på ett samtal mellan tre forskare: en ekonom, en filosof, och en sociolog, när de pratar om hur AI:s intåg i arbetslivet kommer att se ut. Vilka jobb och uppgifter är det som kommer att automatiseras? Vad är det som begränsar automatiseringen och hur blir arbetslivet tillsammans med de nya digitala kollegorna?
Hur upplever migranterna själva sitt nya hemland? Hur ser de på utbildning och arbete? Det är några av de frågor som ett unikt forskningsprojekt i Värmland ger svar på.
Positiva resultat från experiment med basinkomst är ingen garanti för genomförande. Det menar ledande basinkomstforskare i den nya rapporten Basinkomstens nya våg, där de analyserar experiment som nyligen genomförts i Finland och Nederländerna.
Vad väntar runt hörnet på jobbet och i vardagen med allt fler robotar, digitala tjänster och artificiell intelligens? Helt nya möjligheter öppnar sig som kan förändra samhället i grunden. På fredag börjar en seminarieserie som blir startskottet för en unik dialog och nya utställningar om automatisering och nya logiker. Seminarieserien arrangeras tillsammans med Arbetets museum och Tekniska museet.
Människor har alltid rört sig över gränser för att finna trygghet och försörjning, och det finns inga tecken på att vi kommer att sluta göra det - tvärtom. Men vad betyder det för ett samhälle för Sverige dit många söker sig? För arbetsmarknaden, för demokratin, för människorna? Varmt välkommen till en heldagskonferens den 5 oktober där vi lyfter blicken och söker svar på de stora frågorna.
De privata arbetsförmedlingar som skulle ge arbetslösa mer individuellt anpassade tjänster och kortad arbetslöshetstid visar sig visa sämre resultat än Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Det visar en ny forskningsrapport från Institutet för Framtidsstudier.
Vad säger forskningen om vilka utmaningar samhället står inför och vad säger politikerna om hur de tänker tackla dem? På tisdag i Almedalen kommer Institutet för Framtidsstudiers vice VD Anders Ekholm fråga politiker om deras visioner. På måndagen pratar vi med forskare, politiker och arbetsmarknadens parter om hur en fungerande arbetsmarknadspolitik kan se ut.
Förra året berättade forskarna Michael Osborne och Carl Benedikt Frey att så många som 47 procent av alla jobb i USA kan komma att ersättas med datorer inom de närmaste 10–20 åren. En utveckling som skulle få stora konsekvenser för arbetsmarknaden. Men hur kom de fram till att det är just revisorerna, urmakarna och modellerna som kommer att påverkas mest av automatiseringen?
Hur går det för de utrikesfödda, ungdomar och långtidsarbetslösa som ska få hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden genom projekt finansierade av Europeiska Socialfonden? Och hur väl står sig projektresultaten i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet? Välkommen till ett seminarium där vi presenterar resultat av en utvärdering där utrikesföddas chanser till jobb är i fokus.
Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD. Jobb pekas idag ut som den kanske viktigaste vägen till integration och i sista numret av Framtider, utgiven av Institutet för Framtidsstudier, tittar en rad forskare närmare på hur integrationen i arbetslivet egentligen fungerar.
Torsdag den 25 oktober kl. 13 håller Institutet för Framtidsstudier ett seminarium om hur vi med hjälp av kunskap om sociala nätverk kan förstå bland annat varför vissa personer får jobb och inte andra - och hur vi med den kunskapen kan anpassa utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för att sänka arbetslösheten.
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet och behovet kommer inte att minska om vi ser till vår tids utmaningar och stora frågor. Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och fyra gånger fler än socionomerna, men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
Fattigdom och socialt utanförskap står högt upp på den politiska agendan. Den 7 december har du möjlighet att träffa redaktörerna till antologin: Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser. Boken tar upp ett flertal perspektiv på frågorna, beskriver utvecklingen över tid och diskuterar möjliga åtgärder.
I den demokratiska välfärdsstaten ska alla ha tillträde till politikens arenor och arbetsmarknaden. Men visionen om delaktighet i samhället utmanas av bristande jämlikhet, intolerans och segregation. Kan makten över de egna livsvillkoren stärkas trots ojämlikhet? Vilken roll spelar tillgången till nätverk i samhället? I vilken grad har olika samhällsgrupper i praktiken tillgång till demokratin?
I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.
De Nordiska länderna har många likheter men skiljer sig tydligt i organisation av yrkesutbildningen på gymnasienivå. Norge och Danmark har lärlingsbaserad yrkesutbildning, Finland och Sverige primärt skolbaserad. Fr.o.m. hösten 2011 har lärlingsutbildningar införts också i Sverige. Rapporten undersöker hur väl övergången mellan skola och arbetsliv påverkas av hur yrkesutbildningen organiseras.
En ny forskningsrapport visar på tydliga kopplingar mellan den svarta och den vita sektorn i hushållstjänstsektorn. Författaren Anna Gavanas visar att de lever i symbios och att detta förhållande inte har förändrats på grund av RUT-avdragets införande.
Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm