Forskning som gör skillnad – läs vår årsredovisning för 2024
Trots den geopolitiska turbulensen i världen kan vi se tillbaka på ett framgångsrikt år, med flera framsteg för forskning och innovation på miljö- och hållbarhetsområdet.
Trots den geopolitiska turbulensen i världen kan vi se tillbaka på ett framgångsrikt år, med flera framsteg för forskning och innovation på miljö- och hållbarhetsområdet.
IVL Svenska Miljöinstitutet har kartlagt förekomsten av persistenta organiska föroreningar i olika svenska avfallsflöden. Dessa ämnen som är skadliga både för miljö och hälsa har identifierats i en rad olika avfall, bland annat i bygg- och rivningsavfall. En rapport och guide har tagits fram i samarbete med Avfall Sverige och Fortum Waste Solutions för att underlätta utfasning av dessa ämnen.
Produktionen av biogas kan öka med 60 procent genom att den koldioxid som finns på biogasanläggningar tas tillvara i ytterligare processteg, så kallad metanisering. Det visar ett forskningsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört.
Nu blir det enklare att söka kunskap och få praktisk vägledning för cirkulärt byggande och förvaltning. Kunskapsbiblioteket, som finns på Centrum för cirkulärt byggandes, CCBuilds, hemsida, innehåller en omfattande samling guider och verktyg som riktar sig till både offentliga och privata aktörer.
Boliden, Ericsson och IVL Svenska Miljöinstitutet samarbetar för att öka den cirkulära avfallshanteringen inom telekombranschen. Ett projekt som stöds av Vinnova ska påskynda svensk industris omvandling mot att nå nettonollutsläpp och mer hållbar resurshushållning.
I en rapport för Europeiska miljöbyrån har IVL Svenska Miljöinstitutet granskat vilka åtgärder EU-länderna har vidtagit för att förebygga matsvinn. Sammantaget handlar det om 332 åtgärder som genomförts under 2023 visar kartläggningen.
Mängden avfall inom EU har ökat sedan 2010, men inte i samma takt som tillväxten i ekonomin. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som IVL medverkat i. Även om det skett en svag frikoppling från den ekonomiska tillväxten så har de största minskningarna i avfall främst drivits av andra faktorer, som pandemin och klimatpolitiska styrmedel, än åtgärder för att förebygga avfall.
Övergången till en cirkulär ekonomi kan skapa nya jobb men innebär också flera utmaningar för arbetslivet. Forskare som har analyserat kunskapsläget för återanvändning och återvinning inom textil- och byggsektorn ser att det behövs flera åtgärder för att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö.
För att genomföra den gröna omställningen enligt de scenarier som EU-kommissionen tagit fram kommer Europa att behöva ta mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller i anspråk. Det visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet gjort inom forskningsprogrammet Fairtrans.
För att förebygga avfall och öka materialåtervinningen föreslår regeringen flera förändringar på avfallsområdet. IVL Svenska Miljöinstitutet välkomnar förslagen som ska tydliggöra kommunernas och företagens ansvar och skapa mer effektiva system för hantering av olika typer av avfall.
Sedan årsskiftet är det obligatoriskt att lämna använd textil till återbruk eller återvinning. Men hur ser det ut med textilåtervinningen i Europa? Det har det IVL-ledda projektet Framtidens hållbara kläder undersökt.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny studie utvärderat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i olika sätt att hantera textil som samlas in i Sverige. Återbruk och återvinning, både i och utanför Europa, samt förbränning har studerats.
Genom att bevara byggnaders stomme kan man minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängderna med nästan 80 procent jämfört med om man river och bygger nytt. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i Halland där man tittat på ombyggnation av skolor och jämfört olika alternativ.
Vi slänger nästan dubbelt så mycket kläder och textil i hushållssoporna än vad vi lämnar till återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs hade kunnat återanvändas visar en analys från IVL. Men från och med årsskiftet ska det bli ändring på det. Då införs krav på att samla in allt textilavfall från hushåll och verksamheter separat.
Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
I vilken utsträckning kan en radikal klimatomställning åstadkommas genom olika former av samhällstransformation, och vad skulle det innebära för olika grupper i samhället? Det ska forskare vid IVL, Chalmers, KTH och Uppsala universitet utforska genom ekonomisk modellering i kombination med policyanalys och deltagandeprocesser på olika nivåer, från hushåll till samhällsnivå.
Verktyget ProScale, som kan användas för att bedöma produkters kemiska risker ur ett livscykelperspektiv, får pris av europeiska branschorganisationen Cefic, European Chemical Industry Council. Priset tilldelas inom kategorin ”Tid för förändring” och uppmärksammas för sitt bidrag till utvecklingen av säkra och hållbara kemikalier.
Under 2023 användes minst 1,2 miljoner ton förpackningar för varor och transporter i Sverige. Det visar ny statistik över landets förpackningsavfall. Endast tre av förpackningsslagen – alla av metall – nådde de nationella återvinningsmålen.
Avloppsvatten innehåller många värdefulla resurser som kan återanvändas inom hushåll, jordbruk och industri. En cirkulär resurshantering är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle och för att öka samhällets självförsörjande förmåga och krisberedskap. Trots att tekniker på området finns används de ännu inte i någon större omfattning i Sverige visar en ny rapport.
Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt enklare än nyköp? Återanvändningen ökar men står fortfarande för en mycket liten del av vår totala konsumtion. I projektet Usereuse har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med ett antal begagnataktörer tagit fram fyra framtidsscenarier om hur återanvändning kan fungera i Sverige år 2035.