Att dimensionera och bygga resurseffektiva reningsverk har länge varit en utmaning eftersom belastningen varierar. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har nu undersökt hur processmodeller i kombination med rörelsedata från mobilnätet kan förbättra dimensioneringen.
Den 10 november inleds COP30 i Brasilien. I år är det tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.
Fiberbankar som bildats på havs- och sjöbottnar efter gamla industriutsläpp avger växthusgaser – men hur mycket, och är det skillnad på vilken mängd som bildas i olika vattenmiljöer? Det undersöker forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med flera universitet och Sveriges geologiska undersökning.
Medan utsläppen av försurande luftföroreningar i form av svavel och kväve har minskat markant sedan 1990-talet har klimatförändringen och ett mer intensivt skogsbruk försämrat förutsättningarna för återhämtning i mark och vatten. Det visar miljöövervakning inom Krondroppsnätet som i fyra decennier kartlagt luftföroreningars miljöeffekter på skog och mark i Sverige.
Sverige håller på att ställa om – snabbt och i stor skala. Samtidigt är miljöns gränser inte förhandlingsbara. Därför uppstår det ofta konflikter mellan olika samhällsmål när tillstånd ska prövas enligt miljöbalken.
Europas första harmoniserade riktlinjer för att beräkna miljöpåverkan från nollutsläppsfordon har nu tagits fram. De ska öka transparensen och jämförbarheten och ses som ett viktigt steg för att driva på hållbarheten i branschen.
Intresset för att odla mat i våra städer växer sig allt större. Vi odlar på skolgårdar, tak, gemensamma odlingsytor och i högteknologiska vertikala odlingar. Stadsodling förser oss inte bara med närproducerad mat och bidrar till ökad självförsörjning, det ger också gröna jobb och förvandlar våra, ofta gråa, stadsmiljöer till levande gröna mötesplatser.
Regeringens skogspolitiska utredning har väckt starka reaktioner. Med ambitionen att öka tillgången på svensk skogsråvara och stärka skogsbrukets konkurrenskraft riskerar produktionen att prioriteras på bekostnad av miljömålen. Det menar forskare vid IVL som kommenterar utredningen och nuläget för svenskt skogsbruk.
IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
I en ny vetenskaplig studie har forskare räknat på vad en minskad ozonbildning kan innebära för upptaget av kol i Europas skogar. Enligt studien skulle tillväxten hos Europas skogar i medeltal kunna öka med nio procent om exponeringen för marknära ozon elimineras medan upptaget av kol till skogens biomassa skulle öka med över 30 procent.
Hur kan små öar och samhällen utan elnät få tillgång till pålitlig och förnybar el? Det är den centrala frågan i det nya projektet ETRIC som IVL deltar i. Projektet, som har en total budget på 56 miljoner kronor, ska demonstrera en lösning där tidvatten används som baskraft i ett isolerat elsystem på Färöarna.
Klimatförändringarna påverkar Europas havs- och kustområden – med stigande vattentemperaturer och förändrade ekosystem. Klimatförändringarna ställer också nya krav på vattenbruket. I det nya EU-projektet OCCAM ska forskare ta fram lösningar som gör vattenbruket mer klimatanpassat och motståndskraftigt.
Kritiska råmaterial är avgörande för framtidens energilösningar – de möjliggör effektiva batterier, solceller och vindturbiner. Men trots deras betydelse saknas grundläggande kunskap om var i samhället dessa material finns och hur mycket som går förlorat i avfall.
Hur kan markanvändning bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen? Det är kärnfrågan i EU-projektet RethinkAction, där IVL Svenska Miljöinstitutet är en av tretton organisationer som deltar. Nu lanseras projektets verktyg – en digital plattform för klimatåtgärder kopplat till markanvändning.
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.
EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, utgör en hörnsten i EU:s arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet har dock inte varit utan utmaningar – under perioder har utsläppshandeln varit starkt ifrågasatt och nära att överges. Genom reformer har priset ökat och idag ses det som det viktigaste styrmedlet för industrins omställning.
Att återbruka och laga kläder ger tydliga miljövinster medan uthyrningstjänster är mer osäkra. Det visar en studie där IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt de miljömässiga konsekvenserna av att använda nätbaserade tjänster för återbruk, uthyrning och lagning av kläder i Sverige.
Trots den geopolitiska turbulensen i världen kan vi se tillbaka på ett framgångsrikt år, med flera framsteg för forskning och innovation på miljö- och hållbarhetsområdet.
Hur kan vi säkra tillgången på kritiska råvaror som behövs för den gröna omställningen utan att kompromissa med miljökrav? Ett projekt som leds av IVL utgår från EU:s nya lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) och undersöker hur man kan utveckla nya styrmedel och regleringar för att förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter i tillståndsprocesser.
