Hur kan forskning om kemikalier bidra till den gröna omställningen och vad krävs för att utveckla material och processer som är hållbara från början? Den 22 april samlas forskare inom Mistra SafeChem för att diskutera frågorna.
När diken pluggas igen och vatten återvänder till tidigare torrlagda marker börjar landskapet förändras. Växter som vitmossa kan komma tillbaka och nya livsmiljöer skapas för växter och djur. Men hur går det egentligen att avgöra om en restaurerad våtmark håller på att återhämta sig?
När grodor, paddor och salamandrar samlas i dammar och vattenmiljöer för att leka är det inte bara ett tydligt vårtecken. Det är också den tid på året då det är som lättast att ta reda på vilka arter som finns i ett område. Med hjälp av miljö-DNA analyserar forskare vid IVL vattenprover för att minska osäkerheten och stärka kunskapen om biologisk mångfald i våra vatten.
Vad fungerar egentligen för att minska matsvinnet i Sverige? På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utvärderat tio svenska åtgärder för minskat matsvinn.
Svenska Båtunionen och IVL Svenska Miljöinstitutet lanserar nu Hamnkontroll.se, ett nytt digitalt verktyg som ska underlätta miljöarbetet i landets fritidsbåtshamnar. Webbplatsen erbjuder strukturerade egenkontroller, mallar och kunskapsmaterial som hjälper fritidsbåtshamnar att uppfylla miljöbalkens krav och arbeta systematiskt med sitt miljöskydd.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen, som förbjöds på 80-talet, kommer röra sig i samhällets materialflöden.
Hur mycket kväve kommer in i Sverige varje år – med luftföroreningar, lastbilar, båtar eller på andra sätt – och vad händer med kvävet som kommer in? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram Sveriges första heltäckande kartläggning som visar hur kväve rör sig mellan olika sektorer som jordbruk, energi, industri och avfall.
Hur kan bostadsföretag arbeta strukturerat med biologisk mångfald? Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet en handbok som ger bostadsföretag konkreta verktyg för att kartlägga sin påverkan, minska risker och utveckla fastigheter och utemiljöer som stärker både naturen och boendemiljöerna.
För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. I ett nytt Formasprojekt ska forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden för att leverera negativa utsläpp.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.
I början av september lanserades den på Pressbyråns testbutik PBX i Stockholm och fick stort genomslag. Lagom till Halloween kommer blodbrownien nu att finnas i flera butiker runt om i landet.
Fiberbankar som bildats på havs- och sjöbottnar efter gamla industriutsläpp avger växthusgaser – men hur mycket, och är det skillnad på vilken mängd som bildas i olika vattenmiljöer? Det undersöker forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med flera universitet och Sveriges geologiska undersökning.
Medan utsläppen av försurande luftföroreningar i form av svavel och kväve har minskat markant sedan 1990-talet har klimatförändringen och ett mer intensivt skogsbruk försämrat förutsättningarna för återhämtning i mark och vatten. Det visar miljöövervakning inom Krondroppsnätet som i fyra decennier kartlagt luftföroreningars miljöeffekter på skog och mark i Sverige.
Europas första harmoniserade riktlinjer för att beräkna miljöpåverkan från nollutsläppsfordon har nu tagits fram. De ska öka transparensen och jämförbarheten och ses som ett viktigt steg för att driva på hållbarheten i branschen.
Intresset för att odla mat i våra städer växer sig allt större. Vi odlar på skolgårdar, tak, gemensamma odlingsytor och i högteknologiska vertikala odlingar. Stadsodling förser oss inte bara med närproducerad mat och bidrar till ökad självförsörjning, det ger också gröna jobb och förvandlar våra, ofta gråa, stadsmiljöer till levande gröna mötesplatser.
Fram till slutet av 1900-talet var det vanligt att europeiska museer använde kemiska bekämpningsmedel för att skydda sina föremål och samlingar. Kemikalierna stannar kvar länge i luften och dammet i museernas förvaringsutrymmen. Forskare från IVL testar nu tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Etnografiska museet i Stockholm vad man kan göra för att minska eller ta bort dessa skadliga ämnen.
I en ny vetenskaplig studie har forskare räknat på vad en minskad ozonbildning kan innebära för upptaget av kol i Europas skogar. Enligt studien skulle tillväxten hos Europas skogar i medeltal kunna öka med nio procent om exponeringen för marknära ozon elimineras medan upptaget av kol till skogens biomassa skulle öka med över 30 procent.
Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar. Utsläppen sker ofta i bostadsområden och kan ha stor lokal påverkan på luften. Scenarier som IVL har gjort visar att utsläppen kommer att minska i takt med att äldre vedpannor och kaminer byts ut. Men även moderna eldstäder kan släppa ut stora mängder partiklar, så det är fortsatt viktigt att elda rätt.
Blod är ett av våra mest näringsrika livsmedel – ändå går över 95 procent av allt nötblod till spillo. Samtidigt lider nästan var tredje kvinna av järnbrist. Nu visar Axfoundation tillsammans med IVL och en rad forskningspartners hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen. Först ut är en järnrik brownie gjord på nötblod, som serveras på Pressbyråns testlabb PBX i Stockholm.
Ämnena PFAS är sedan länge kända för sin negativa påverkan på både hälsa och miljö. En grupp som varit särskilt svåra för forskarna att upptäcka är de så kallade volatila PFAS. Deras flyktiga natur gör att de via luften kan spridas över stora områden. Hittills har man inte kunnat mäta dess eventuella miljöpåverkan – men nu gör IVL-forskarna stora framsteg på området.
