Högst chans till ett hållbart skydd av fastigheter genom backventiler

Tillsammans med forskningsinstituten Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet har försäkringsbolaget If låtit undersöka de mest ekonomiskt- och klimatmässigt hållbara åtgärderna för att skydda byggnader mot extrem nederbörd och förebygga skador. Analysen visar att backventiler har högst sannolikhet att vara en hållbar åtgärd för riskutsatta fastigheter. Andra åtgärder har kompletterande nyttor men som fastighetsskydd lägre potential sett till hållbarhet.

Naturskador och översvämningar medför stora kostnader för försäkringsbolagen, husägare, kommuner och myndigheter. De flesta översvämningsskadorna i Sverige orsakas av att avloppsvatten pressas upp i fastigheter.

– Med klimatförändringar kan det bli fler extremregn och översvämningar, vilket kan orsaka stora och kostsamma skador på bostäder. Kostnaderna är både i form av pengar och utsläpp. Detta på grund av skadorna som uppstår och vad som därför måste bytas ut eller renoveras, säger Rasmus Andersson på IVL.

I projektet har man tittat på olika åtgärder som skyddar mot skador av extrem nederbörd och sedan med hjälp av livscykelanalys och kostnadsnyttoanalys bedömt åtgärdernas inverkan på utsläpp av växthusgaser samt utifrån ett privatekonomiskt perspektiv.

Fyra olika skyddsåtgärder har granskats:

• Installation av backventil för att förhindra att avloppsvatten tränger in.
• Tidigt byte av dräneringssystem för att minska risken för vatteninträngning.
• Omledning av stuprör till en regnrabatt via en grävd svacka.
• Omledning av stuprör till dagvattenkassetter via nedgrävda rör.

Resultaten visar att flera av dessa åtgärder kan vara mycket effektiva, särskilt i områden där extrema regn är återkommande. De analyser som gjorts i studien visar att backventilen är den åtgärd som mest sannolikt både minskar fastighetens kostnader och utsläpp.

– Baktrycksskador kan vara mycket kostsamma, med genomsnittliga utbetalningar på flera hundratusen kronor per skada. Även om ventilen bara förebygger en relativt liten baktrycksskada under 30 år ger installationen lägre utsläpp än de utsläpp som uppstår vid reparation av skador, säger Sofie Skjeflo, seniorforskare vid Cicero.

Hon understryker samtidigt att backventiler kan påverka vattenflödet i närliggande avloppssystem och potentiellt öka risken för baktrycksskada hos grannar.

– Detta understryker behovet av holistiska lösningar där flera åtgärder kombineras, där installation av backventil bara är en åtgärd, för att hantera dagvattenutmaningar på en större samhällelig systemnivå, säger Sofie Skjeflo.

Som en del av projektet har If tillhandahållit skadedata från verkliga händelser, vilket har gjort det möjligt att koppla resultaten till faktiska kostnader och klimatpåverkan.

– Resultaten från det här forskningsprojektet är värdefulla för att öka kunskapen om klimatanpassning av fastigheter. Det hjälper oss vidareutveckla vårt skadeförebyggande arbete och samtidigt stärka samhällets motståndskraft, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på If.

Projektet har letts av Cicero, Center for International Climate Research, som genomfört projektet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, med finansiering av If samt Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Hela rapporten finns att ta del av här.