Vad innebär det att leva mer klimatsmart och cirkulärt i praktiken? I EU-projektet CARE får ett 20-tal hushåll i Göteborg stöd och hjälp av forskare och experter att göra mer hållbara val i vardagen. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode.
Kunskapen och tekniken för att accelerera klimatomställningen är känd. Dessutom är samhällskostnaderna relativt låga. Det visar forskning från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Vilket är egentligen det mest hållbara valet av stomme för byggnader ur ett helhetsperspektiv, när klimatpåverkan och andra aspekter som påverkan på biologisk mångfald vägs in i beräkningarna? Det har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt tillsammans med Sveafastigheter. Nu presenteras resultaten från andra delen av studien.
I början av september lanserades den på Pressbyråns testbutik PBX i Stockholm och fick stort genomslag. Lagom till Halloween kommer blodbrownien nu att finnas i flera butiker runt om i landet.
Hur kan vi genom personliga berättelser och upplevelser kring ägande och användande av kläder bidra till minskad textilkonsumtion och klimatpåverkan, och hur påverkar vi folks vanor vad gäller textilanvändning och avfall? Det ska två nya Formas-projekt undersöka utifrån kunskap från tidigare studier. Fokus ligger på att forskning ska komma till nytta och få genomslag i samhället.
Medan utsläppen av försurande luftföroreningar i form av svavel och kväve har minskat markant sedan 1990-talet har klimatförändringen och ett mer intensivt skogsbruk försämrat förutsättningarna för återhämtning i mark och vatten. Det visar miljöövervakning inom Krondroppsnätet som i fyra decennier kartlagt luftföroreningars miljöeffekter på skog och mark i Sverige.
Regeringens skogspolitiska utredning har väckt starka reaktioner. Med ambitionen att öka tillgången på svensk skogsråvara och stärka skogsbrukets konkurrenskraft riskerar produktionen att prioriteras på bekostnad av miljömålen. Det menar forskare vid IVL som kommenterar utredningen och nuläget för svenskt skogsbruk.
IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
Hur får vi konsumenter att vårda och återbruka sina textilier bättre? Det ska IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka i ett projekt som fått finansiering i forsknings- och innovationsprogrammet ”Design för energieffektiv vardag”. Hammarby Sjöstad i Stockholm blir försöksområde för att testa nya lösningar, öka medvetenhet och kunskap om frågorna.
I stort sett all bensin är idag fossil och möjligheterna att ställa om bensinen till förnybart är kraftigt begränsad. I ett nytt projekt ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet därför undersöka förutsättningarna för att en marknad för förnybara bensinprodukter ska kunna växa fram.
Hur kan markanvändning bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen? Det är kärnfrågan i EU-projektet RethinkAction, där IVL Svenska Miljöinstitutet är en av tretton organisationer som deltar. Nu lanseras projektets verktyg – en digital plattform för klimatåtgärder kopplat till markanvändning.
Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har vidareutvecklat Sveriges största återbruksmarknad för byggprodukter. Marknadsplatsen har nu blivit ännu mer användarvänlig, vilket underlättar för alla aktörer inom byggsektorn – från enskilda hantverkare till stora byggföretag att köpa och sälja återbrukade produkter på ett effektivt sätt.
Boliden, Ericsson och IVL Svenska Miljöinstitutet samarbetar för att öka den cirkulära avfallshanteringen inom telekombranschen. Ett projekt som stöds av Vinnova ska påskynda svensk industris omvandling mot att nå nettonollutsläpp och mer hållbar resurshushållning.
I en rapport för Europeiska miljöbyrån har IVL Svenska Miljöinstitutet granskat vilka åtgärder EU-länderna har vidtagit för att förebygga matsvinn. Sammantaget handlar det om 332 åtgärder som genomförts under 2023 visar kartläggningen.
Sveriges kommuner står inför komplexa klimatutmaningar men saknar ofta effektiva, datadrivna metoder för att förstå, jämföra och agera på sina klimatutsläpp. För att underlätta det arbetet har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med företaget Datastory tagit fram ett öppet, lättillgängligt webverktyg som ger överblick av kommunernas klimatutsläpp och möjliga åtgärder.
Ska företag som har svårt att klara sina klimatmål kunna köpa och tillgodoräkna sig fossilfria transporttjänster – även om utsläppen inte minskar i just deras transporter – och vad finns det för risker med det? I ett nytt projekt ska IVL undersöka om den så kallade massbalansprincipen är en återvändsgränd eller ett viktigt verktyg för att minska godstransporternas klimatpåverkan.
Livsmedelsföretagen startar nu upp ett arbete med att ta fram en gemensam vägledning för hållbarhetsrapportering i enlighet med CSRD, med hjälp av IVL Svenska Miljöinstitutet. Syftet är att ge vägledning kring hur industrigemensamma frågor kan hanteras och effektivisera företagens rapporteringsprocess.
Det går att minska sjöfartens klimatpåverkan vid inköp av sjötransporter. IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med Chalmers och Länsstyrelsen i Västmanlands län tagit fram två vägledningar som ger konkreta råd till transportköpare och rederier om hur de kan arbeta för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan.
En mall för en klimatomställningsplan har tagits fram för att hjälpa bostadsföretag att minska sin klimatpåverkan under perioden 2025–2035. Planen är en del av ett samverkansprojekt mellan IVL och Sveriges Allmännytta. Mallen är i linje med CSRD och ger en tydlig strategi för att minska klimatpåverkan i hela ledet från byggnation, driftenergi till de boendes klimatpåverkan.
Tillsammans med forskningsinstituten Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet har försäkringsbolaget If låtit undersöka de mest ekonomiskt- och klimatmässigt hållbara åtgärderna för att skydda byggnader mot extrem nederbörd och förebygga skador. Analysen visar att backventiler har högst sannolikhet att vara en hållbar åtgärd för riskutsatta fastigheter.
