Möte om PFAS drog fulla hus

Myndigheter, länsstyrelser, forskare och kommuner – sammanlagt över 200 personer – kom till IVL:s och Swedavias seminarium om PFAS, de högfluorerade ämnena som förorenat dricksvattnet i flera kommuner i Sverige, bland annat i Kallinge.

På mötet berättade Karin Norström om det femåriga forskningsprojektet, Re-Path som IVL bedriver tillsammans med Swedavia. Forskningsprojektet har studerat konsekvenserna av spridningen av högfluorerade ämnen från flygplatserna Arlanda och Landvetter där ämnena har använts i brandsläckningsskum. Trots att det nu är flera år sedan man slutade använda brandskum med PFOS finns ämnet kvar i vatten, mark och bottensediment på flera ställen i områdena.

– De stora mängderna PFOS finns fortfarande kvar i marken, de hålls kvar av jordmassorna. Om inget görs kommer det att ta över 100 år innan halterna är nära normala nivåer igen, sa Karin Norström.

– De största utmaningarna framåt är att stoppa den fortsatta spridningen från våra flygplatser och att det fortfarande saknas bra, effektiva behandlingsmetoder för att rena den förorenade marken, sa Malin Fridlund, miljörådgivare på Swedavia.

Att det saknas effektiva reningstekniker lyftes också fram av Folke Borgh, chef på Försvarets miljöprövningsenhet.
– Vi har stängt brandövningsplatsen i Kallinge och utreder om en tillfällig övertäckning kan vara ett alternativ för att förhindra vidare utlakning. Men vi efterfrågar effektiv reningsteknik och det borde vi leta efter tillsammans, för vi är fler som har använt brandskum, sa han.

Fredrik Andreasson, samordnare på länsstyrelsen i Blekinge, berättade att blodprover från barn i Kallinge visar på kraftigt förhöjda halter av PFOS.

– Vi vet mycket om halter, källor och spridningsvägar, men alldeles för lite om hälsoriskerna.
Han efterfrågade bättre kommunikation mellan forskningen och myndigheter och mellan nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner.

– Jag ser ett samhälle som mäter, mäter och mäter men som agerar oerhört lite, och ofta väldigt svagt, sa han. Varför reagerade och agerade vi inte tidigare? Det behövs att någon håller i hela processen från upptäckt till åtgärd för att förhindra att något liknande inträffar igen, sa han.

På mötet framkom det att det fortfarande finns brandbilar med PFOS i sina tankar som nu står förseglade men som ännu inte tagits omhand. PFOS är också så kraftfullt att det räcker att det finns kvar mycket små mängder i tankbilarna för att kontaminera en hel last med nytt, lagligt skum, vilket gör att brandbilarna måste saneras.

Kanske blir detta en första konkret uppgift att lösa för det nya nätverket av myndigheter som nu fått regeringens uppdrag att upptäcka och begränsa spridningen av högfluorerade ämnen i miljön. Alla berörda myndigheter var representerade på mötet. Kemikalieinspektionen ska under 2015 skapa ett nationellt åtgärdsprogram för att minska användningen av högfluorerade ämnen i produkter och varor. Statens geotekniska institut, SGI, har fått i uppdrag att ta fram preliminära riktvärden för att bedöma farligheten hos uppmätta halter av högfluorerade ämnen i mark- och grundvatten. Sådana riktvärden har sedan länge efterfrågats av Sveriges kommuner för att underlätta arbetet med att utreda och åtgärda misstänkta fall.

Fler frågor kvarstår att tackla. Vad gäller PFOS så har det förbjudits i Sverige och Europa och kan därför antas minska med tiden. Men hur det är med de andra högfluorerade ämnen som fortfarande är tillåtna i brandskum – det var ett problem som togs upp på mötet. Att PFOS fortfarande tillverkas och används i andra delar av världen, bland annat i Kina, var ett annat.

För mer information kontakta:
Karin Norström, karin.norström@ivl.se, tel. 08-598 56 420