Vilka kemikalier ska övervakas för att säkerställa säkert dricksvatten i framtiden? Den frågan står i centrum när Världshälsoorganisationen WHO uppdaterar sina riktlinjer för dricksvattenkvalitet. Nu ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet bidra med expertkunskap om nya riskämnen och metoderna som används för att analysera dem.
Minskad PFAS-belastning från land till hav och minskad miljöpåverkan genom giftfria bottenfärger, renare bränslen och elektrifiering. Det står i fokus för två nya projekt som nu beviljas finansiering genom Formas utlysning ”Blå transformation – kust och hav”.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen, som förbjöds på 80-talet, kommer röra sig i samhällets materialflöden.
Ämnena PFAS är sedan länge kända för sin negativa påverkan på både hälsa och miljö. En grupp som varit särskilt svåra för forskarna att upptäcka är de så kallade volatila PFAS. Deras flyktiga natur gör att de via luften kan spridas över stora områden. Hittills har man inte kunnat mäta dess eventuella miljöpåverkan – men nu gör IVL-forskarna stora framsteg på området.
PFAS-kemikalier har varit en het fråga inom EU under en längre tid. Något gemensamt europeiskt förbud har dock ännu inte tillkommit. Istället har Danmark tagit ett stort kliv fram och förbjudit PFAS i exempelvis kläder, skor och impregneringsmedel. IVL:s experter kommenterar förbudet.
I ett forskningsprojekt som stöds av amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA och Naturvårdsverket ska IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med tre energi- och avfallsbolag testa nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS på svenska avfallsförbränningsanläggningar. Det är första gången som metoderna testas i stor skala.
Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter, bland annat i smink, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL och Stockholms universitet gjorde för Kemikalieinspektionen kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till omkring 11 000 kg fluor i genomsnitt per år inom EES. Nu har publikationen som gjordes av studien utsetts till Best Paper 2022.
Rening av PFAS-förorenat vatten är en högaktuell fråga. IVL arbetar i flera projekt med att testa och utveckla olika tekniker för PFAS-rening, bland annat av förorenat vatten från avfallsanläggningar som är en källa till hur ämnena sprids i vattenmiljön.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med forskare från SLU och Uppsala universitet samt flera VA-aktörer och Svenskt Vatten Utveckling tagit fram en kunskapssammanställning och vägledning om PFAS för svenska avloppsreningsverk.
Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt i vilken utsträckning PFAS finns i restflöden från svenska avfallsförbränningsanläggningar. I de flesta fall innehöll proverna låga eller inga koncentrationer av PFAS, men resultaten väcker också frågor eftersom några anläggningar avviker med höga koncentrationer av ämnena.
På uppdrag av Kemikalieinspektionen har IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet undersökt förekomsten av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, i kosmetiska produkter. Ett 40-tal produkter har analyserats och forskarna har även beräknat hur stora utsläppen kan vara till miljön.
IVL har i ett projekt testat olika tekniker för att rena PFAS-förorenat lakvatten från avfallsanläggningar. Effektiviteten har utvärderats genom praktiska försök och kostnader för teknikerna har beräknats. Resultaten visar att reningen är dyr men att den kan vara motiverad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, så länge målet är att reducera PFOS eller de mest toxiska PFAS-ämnena.
En ny teknik för att rena dricksvatten från PFAS har i laboratorieförsök visat mycket goda resultat. Nu testas tekniken i större skala på IVL:s och KTH:s gemensamma forskningsanläggning Hammarby sjöstadsverk.
IVL startar med stöd av Svenska institutet ett projekt som ska öka kunskapen om PFAS i avloppsvatten och hur vi kan minska utsläppen till Östersjön. Universitet och forskningsinstitut från flera länder i Östersjöregionen deltar.
IVL driver ett projekt där tekniker för att rena bort PFAS ur lakvatten testas på olika deponier i Sverige. Syftet är att ta fram rekommendationer för rening av olika typer av lakvatten och beräkna kostnader för reningen. Avfall Sverige och flera kommuner är medfinansiärer av projektet.
Brandövningsplatser är viktiga punktkällor för spridningen av högfluorerade ämnen, men de lokala förutsättningarna för hur ämnena sprids och vilka åtgärder som går att sätta in varierar kraftigt. För brandövningsplatsen vid Stockholm Arlanda Airport sker läckaget av PFAS till Mälaren framförallt via ytliga vattenflöden med liten risk för långväga spridning via grundvatten.
Att öka materialåtervinningen ger många miljövinster, men det kan också öka risken för att farliga ämnen recirkuleras i samhället. IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige har studerat ett antal kemikalier i varor, bland annat freoner i byggisolering, mjukgörare i PVC och flamskyddsmedel i hushållsplast, för att se vart de tar vägen i avfallshanteringen.
IVL har på uppdrag av Naturskyddsföreingen analyserat högfluorerade ämnen (PFAS) i 22 kosmetikaprodukter som säljs på den svenska marknaden. I 20 av produkterna fanns föroreningar av oredovisade PFAS-ämnen varav sju finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen.
Brandövningsplatser är viktiga punktkällor för spridningen av högfluorerade ämnen till miljön i Sverige. Från brandövningsplatsen vid Arlanda läcker det varje år ut 1,3 kilo av den giftiga kemikalien PFOS till Mälaren visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Myndigheter, länsstyrelser, forskare och kommuner – sammanlagt över 200 personer – kom till IVL:s och Swedavias seminarium om PFAS, de högfluorerade ämnena som förorenat dricksvattnet i flera kommuner i Sverige, bland annat i Kallinge.
