Ny studie jämför miljöpåverkan från olika ledningsstolpar

Många elnätsbolag överväger att sluta använda trästolpar med träskyddsmedlet kreosot och istället övergå till förnybara och återvunna material i stolparna. Men elnätsbolag och ledningsägare behöver i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. IVL och Energiforsk har därför jämfört olika stolpmaterial i en livscykelanalys.

Det finns en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer att få fortsätta användas eftersom det innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper. Det har gjort att andra stolpmaterial har börjat användas på marknaden.

– Ledningsstolparna har en livslängd på mellan 35 och 100 år. Om det nu blir ett förbud mot kreosot och stolparna ersätts med andra material så är det viktigt att ledningsägare och energibolag har ett bra underlag och kan jämföra de olika alternativen utifrån ett miljöperspektiv, säger Fredrik Tegstedt på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I studien har fyra material som är aktuella för den svenska marknaden utvärderats med hjälp av livscykelanalys: trästolpe behandlad med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i plasten polyeten och stolpe i komposit. Resultatet visar att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs materialens livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras.

– En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under användningsfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet, säger Fredrik Tegstedt.

Trästolpen klädd med polyeten är den stolpe som resulterar i lägst miljöpåverkan. En anledning till det är att den tillverkas av förnyelsebar träråvara och delvis återvunnen polyeten. Den är även designad för att både trä- och plastråvara ska återanvändas. Stolpen har också en låg påverkan under användningsfasen eftersom den inte släpper ut metaller eller organiska föroreningar.

Högst miljöpåverkan har kompositstolpen vilket framförallt beror på produktionen av råmaterialen. Fördelen med kompositstolpar är att de inte läcker ut metaller eller organiska föroreningar under användningsfasen.

Trästolpar som impregneras med antingen kreosot eller kopparbaserade impregneringsmedel har lägre klimatpåverkan än kompositstolparna. För dessa är det främst impregneringsprodukterna som bidrar till miljöpåverkan. Det är både framställningen av produkterna, men även läckage under användningen och utsläpp vid avfallshantering som påverkar resultatet. Fördelarna är att de till stor del tillverkas av förnyelsebar träråvara.

– I och med osäkerheten kring den framtida användningen av kreosot, har branschen börjar titta på andra material i sina ledningsstolpar. Det här är en viktig pusselbit för att öka förståelsen kring andra material och hur de står sig mot de kreosotimpregnerade stolparna. Branschen kommer att ha stor nytta av resultaten från den här studien när de planerar framtidens elnät, säger Lennart Kjellman som ansvarar för studien på Energiforsk.

Ladda ner rapporten: Livscykelanalys av ledningsstolpar

Vid frågor kontakta:
Fredrik Tegstedt, fredrik.tegstedt@ivl.se, tel. 010-788 68 88
Lennart Kjellman, Energiforsk, lennart.kjellman@energiforsk.se, tel. 08-677 27 58

Forskningsprojektet har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet med finansiering från Energiforsk och Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL). Sex leverantörer av ledningsstolpar har bidragit med nödvändig företagsspecifik information.