Hur kan vi säkra tillgången på kritiska råvaror som behövs för den gröna omställningen utan att kompromissa med miljökrav? Ett projekt som leds av IVL utgår från EU:s nya lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) och undersöker hur man kan utveckla nya styrmedel och regleringar för att förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter i tillståndsprocesser.
Boliden, Ericsson och IVL Svenska Miljöinstitutet samarbetar för att öka den cirkulära avfallshanteringen inom telekombranschen. Ett projekt som stöds av Vinnova ska påskynda svensk industris omvandling mot att nå nettonollutsläpp och mer hållbar resurshushållning.
Havets resurser spelar en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem. Trots det står komplicerade regelverk ofta i vägen för havsbaserade odlingar. Genom att utveckla miljöindikatorer ska forskare vid IVL underlätta för beslutsfattare att reglera och stödja utvecklingen av ett hållbart vattenbruk i Sverige.
Miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften har stor potential att göra nytta för den biologiska mångfalden och flera andra ekosystemtjänster. Miljönyttan överväger med god marginal de negativa effekter som kan uppstå genom den minskade vattenkraftsproduktionen visar en ny studie.
För att genomföra den gröna omställningen enligt de scenarier som EU-kommissionen tagit fram kommer Europa att behöva ta mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller i anspråk. Det visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet gjort inom forskningsprogrammet Fairtrans.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny studie utvärderat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i olika sätt att hantera textil som samlas in i Sverige. Återbruk och återvinning, både i och utanför Europa, samt förbränning har studerats.
Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
I vilken utsträckning kan en radikal klimatomställning åstadkommas genom olika former av samhällstransformation, och vad skulle det innebära för olika grupper i samhället? Det ska forskare vid IVL, Chalmers, KTH och Uppsala universitet utforska genom ekonomisk modellering i kombination med policyanalys och deltagandeprocesser på olika nivåer, från hushåll till samhällsnivå.
Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Tillgången till rent vatten och hållbara sanitära lösningar står i fokus när IVL nu förstärker sin internationella verksamhet. Ett 20-tal personer som idag arbetar med vatten, sanitet och hygien på Stockholm International Water Institute (SIWI), övergår till IVL genom ett förvärv.
I samarbete med restaurangen Urban Deli i Stockholm lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH Food nu ett projekt som syftar till att främja cirkulär livsmedelsproduktion i stadsmiljö. Genom projektet utforskas innovativa tekniker som kan omvandla urbana restflöden till resurser för att producera mat.
Avloppsvatten innehåller många värdefulla resurser som kan återanvändas inom hushåll, jordbruk och industri. En cirkulär resurshantering är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle och för att öka samhällets självförsörjande förmåga och krisberedskap. Trots att tekniker på området finns används de ännu inte i någon större omfattning i Sverige visar en ny rapport.
Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt enklare än nyköp? Återanvändningen ökar men står fortfarande för en mycket liten del av vår totala konsumtion. I projektet Usereuse har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med ett antal begagnataktörer tagit fram fyra framtidsscenarier om hur återanvändning kan fungera i Sverige år 2035.
Hur många extra kg textil har du i garderoben? Konsumtionen av nya textilier ökar varje år, men begagnat är fortfarande en mycket liten andel, visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort inom projektet Usereuse. Vi slänger också nästan dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning.
Hur kan vi öka återvinningen av plastprodukter? Plast används ofta i onödan eller i kombinationer som försvårar återvinning av materialet. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram sju åtgärder som kan sättas in redan i designstadiet för att öka återvinningen.
Enligt tidigare rapporter kom två tredjedelar av matsvinnet från hushållen, men nya siffror visar att det är knappt hälften. Det innebär att större delen av matsvinnet kastas tidigare i livsmedelskedjan; i jordbruket, industri, butiker och restauranger.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
I en studie för Nordiska ministerrådet har nationalekonomer vid IVL analyserat hur miljöskatter kan främja övergången till en cirkulär ekonomi i Norden. Två sektorer som har omfattande materialflöden har stått i fokus; textil- och byggsektorn.
IVL deltar i det nya EU-projektet CARE som ska stötta 100 hushåll i Europa att bli mer klimatsmarta och cirkulära. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode – där hushållen ska få inspiration och hjälp att göra mer hållbara val i vardagen.