Tio år sedan Parisavtalet klubbades – nu inleds COP30

Den 10 november inleds nästa stora FN-möte om klimatet – COP30 i Brasilien. I år är det också tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.

– Läget är allvarligt, både klimatmässigt och att det finns länder som agerar utifrån klimatförnekelse och ett försvagat internationellt samarbete. Men det finns både svårigheter och styrkor i det globala klimatpolitiska arbetet. Till styrkorna hör att Parisavtalet och dess processer fortsatt har hög legitimitet bland världens länder och faktiskt lett till lägre utsläppsbanor än vi såg före Paris. Här spelar utvecklingen med allt billigare förnybar energi en viktig roll. EU visar ju också att det går att minska klimatutsläppen rejält om politiken jobbar målmedvetet.

En av huvudfrågorna på COP30 är hur mycket länderna ska skärpa sina åtaganden till 2035. Vad tror du resultatet av det blir i år?

– Gapet mellan ländernas sammanlagda klimatplaner och målet om max 1,5 graders uppvärmning kommer inte lösas på COP30, men förhoppningsvis kan gapet stadigt minska i planerna till 2035 och prognoserna därefter. Sett till hur politiken i flera länder just nu är så vore en ’icke-försämring’ av Parisprocessen en framgång.

Stöd till drabbade länder

En viktig fråga som förhandlas under COP30 är anpassning till klimatförändringar och ersättning för klimatskador till länder som drabbas av klimatförändringar, något som utvecklingsländer har efterfrågat i många år.

– De senaste åren har inneburit en ganska stark utveckling av internationell klimaträtt, flera internationella domstolar har levererat vägledande beslut och domar som tydliggjort både länders och företags ansvar för klimatutsläpp och ansvar att ersätta för skador som klimatförändringarna medför. Detta ger svårt utsatt länder och lokalsamhällen en allt starkare utgångspunkt i klimatmötenas förhandlingar om system för ersättning för klimatskador.

Historiskt avtal

Den 12 december i år har det gått tio år sedan klimattoppmötet COP21 hölls i Paris och världens länder enades om ett nytt klimatavtal, det så kallade Parisavtalet. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år.

Hur det var den där dagen för fem år sedan?

– Den dagen var klimatmötet redan på övertid, det hade varit intensiva förhandlingar i över två veckor. Alla vi ministrar hade tillsammans med våra chefsförhandlare suttit ganska länge i den största förhandlingssalen och väntat på att de mest motsträviga länderna skulle ge med sig. När så ordföranden, den franska utrikesministern, till slut talade från podiet och förklarade att texten var antagen blev det väldigt känslomässigt. Jag minns hur den engelska översättaren vi lyssnade till grät en lång stund under talen som följde och att vi ministrar gratulerade och kramade om varandra över bordsraderna. Alla var väldigt lättade och glada att mötet hade lyckats nå ett globalt avtal om klimatfrågan. När CNN berättade om beslutet den kvällen hade de nyhetsrubriken ’this is the end of fossil fuel’ vilket jag tycker var en bra tolkning.

Vilken betydelse har Parisavtalet haft hittills?

– Parisavtalet har haft en enorm betydelse för att få alla länder att jobba med klimatfrågan och sätter en global norm att minska utsläpp även för företag. Parisavtalet har inte löst klimatproblemet men det utgör en process för länders arbete mot det gemensamma målet. Avtalet kräver att alla länder skärper sina klimatpolitiska målsättningar, men också att länderna uppvisar åtgärder som faktiskt minskar utsläppen och stödjer anpassning.

Vad skulle du vilja se för genombrott på årets möte – finns det några områden där du tror att vi kommer se framgångar?

– Det viktigaste med COP30 blir att åter få upp klimatfrågan på den internationella dagordningen, och att länder utbyter lärdomar kring politik som faktiskt minskar utsläppen och bidrar till livskraftiga lokalsamhällen.

Vid frågor, kontakta:
Åsa Romson, asa.romson@ivl.se, tel. 010-788 66 75