Skogen spelar en central roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Den ska bidra med förnybar råvara, lagra kol, bevara biologisk mångfald och samtidigt leverera en rad andra ekosystemtjänster. Hur ska ekvationen gå ihop, är det ens möjligt? I projektet Skogens spelplan utvecklar forskare och spelutvecklare ett digitalt spel som ska visa konsekvenserna av olika beslut inom skogsbruket.
När diken pluggas igen och vatten återvänder till tidigare torrlagda marker börjar landskapet förändras. Växter som vitmossa kan komma tillbaka och nya livsmiljöer skapas för växter och djur. Men hur går det egentligen att avgöra om en restaurerad våtmark håller på att återhämta sig?
När grodor, paddor och salamandrar samlas i dammar och vattenmiljöer för att leka är det inte bara ett tydligt vårtecken. Det är också den tid på året då det är som lättast att ta reda på vilka arter som finns i ett område. Med hjälp av miljö-DNA analyserar forskare vid IVL vattenprover för att minska osäkerheten och stärka kunskapen om biologisk mångfald i våra vatten.
Hur låter en daggmask? Ett nytt svenskt innovationsprojekt ska undersöka om jordhälsa i åkermark kan mätas genom att lyssna på markens biologiska liv. Genom akustiska sensorer vill forskare och lantbrukare synliggöra det som idag är svårt att mäta – aktiviteten i jorden.
Att lagra mer kol i marken är en viktig pusselbit för att nå klimatmålen och kan bidra till ökad biologisk mångfald, bättre jordhälsa och livsmedelsförsörjning. Trots det går utvecklingen långsamt. Forskare vid IVL inleder nu samarbete med tre skånska kommuner för att utveckla och testa konkreta verktyg som ska bidra till ökad kolinlagring och mer hållbar markanvändning.
Hur kan bostadsföretag arbeta strukturerat med biologisk mångfald? Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet en handbok som ger bostadsföretag konkreta verktyg för att kartlägga sin påverkan, minska risker och utveckla fastigheter och utemiljöer som stärker både naturen och boendemiljöerna.
Vilket är egentligen det mest hållbara valet av stomme för byggnader ur ett helhetsperspektiv, när klimatpåverkan och andra aspekter som påverkan på biologisk mångfald vägs in i beräkningarna? Det har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt tillsammans med Sveafastigheter. Nu presenteras resultaten från andra delen av studien.
Biologisk mångfald är en grundförutsättning för fungerande ekosystem, men också för långsiktigt hållbara affärer. En ny guide framtagen inom projektet SamBio-Samverkan för Biologisk mångfald vill visa för små och medelstora företag, oavsett bransch, hur biologisk mångfald hänger ihop med deras verksamheter.
Det invasiva stillahavsostronet sprider sig längs med Västkusten och blir allt vanligare på stränderna. Forskare vid IVL, Göteborgs universitet, KTH och universitetet i Agder, har nu utvecklat en modell för hållbar förvaltning där artens negativa effekter minimeras, samtidigt som nyttor tas tillvara.
Invasiva främmande arter utgör ett hot mot biologisk mångfald, men vissa arter har inte bara ne
Miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften har stor potential att göra nytta för den biologiska mångfalden och flera andra ekosystemtjänster. Miljönyttan överväger med god marginal de negativa effekter som kan uppstå genom den minskade vattenkraftsproduktionen visar en ny studie.
Ett nytt verktyg som forskare vid IVL har utvecklat ska ge säkrare bedömningar av luftföroreningar från djuranläggningar. Med verktyget kan man beräkna den lokala påverkan på känsliga naturområden och människors hälsa.
Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Trots ökande intresse är det få bostadsbolag som arbetar strategiskt med frågor som rör biologisk mångfald. För att öka kunskapen och stötta bostadsbolagen ska IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Sveriges Allmännytta, HSB och andra aktörer ta fram en handbok med praktisk vägledning.
Ostron bildade en gång vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje – men dessa ekosystem förstördes för över ett sekel sedan, visar ny forskning.
Träd och växtlighet i staden får oss människor att trivas och må bra. Grönska förbättrar också luftkvaliteten, gynnar biologisk mångfald och motverkar effekterna av extremväder som skyfall och värmeböljor. Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka hur våra städer kan bli grönare.
Luften i många svenska städer behöver bli bättre och en lösning är att öka vegetationen. Nu ska ny forskning ta reda på vilka träd som fungerar bäst för att ta upp föroreningar, och hur de bör placeras.
Den invasiva fisken svartmunnad smörbult fortsätter att sprida sig och ser nu ut att vara en av de dominerande fiskarterna på vissa platser i Gävlebukten. Det visar prover som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort med så kallad miljö-DNA som kan användas för att analysera biologisk mångfald i olika typer av ekosystem.
Efter två veckors förhandling vid FN-konferensen COP15 har världens länder enats om att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030 samt återställa 30 procent av skadade naturområden. Avtalet ses som en framgång, men IVL:s Mats Töpel, som forskar på biologisk mångfald, påminner om att vi är helt beroende av fungerande ekosystem.
IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i ett nystartat EU-projekt som ska ta ett helhetsgrepp om samspelet mellan effekter, risker, anpassning och åtgärder mot klimatförändringar. Syftet är att bryta stuprörstänket för att kunna göra integrerade bedömningar.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.
