EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, utgör en hörnsten i EU:s arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet har dock inte varit utan utmaningar – under perioder har utsläppshandeln varit starkt ifrågasatt och nära att överges. Genom reformer har priset ökat och idag ses det som det viktigaste styrmedlet för industrins omställning.
Klimatmötet COP26 i Glasgow lyckades till slut nå en överenskommelse, även om avtalet inte i alla delar når upp till omvärldens förväntningar. Till framgångarna hör skrivningar om fossila bränslen, att man kommit överens om regler och rutiner för rapportering av utsläpp och åtgärder, samt löften om finansiellt stöd till utvecklingsländer.
FN:s klimatmöte COP26 ses som det viktigaste klimatmötet sedan mötet i Paris 2015. Då enades världens länder om att försöka begränsa den globala upphettningen till så långt under 2 grader som möjligt och sträva mot 1,5 grader. Nu handlar det om att hålla liv i det löften, att få de stora utsläppsländerna att skärpa sina klimatmål och att rika länder ska bidra med mer pengar till omställningen.
Den 12 december i år har det gått fem år sedan världens länder enades om ett nytt klimatavtal, det så kallade Parisavtalet. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år. Åsa Romson, som idag är forskare och projektledare på IVL, deltog i sin roll som miljö- och klimatminister i förhandlingarna 2015.
En satsning på klimatsmart återuppbyggnad kan hjälpa oss upp ur den ekonomiska krisen som följer på coronapandemin, samtidigt som vi minskar riskerna för en framtida klimatkris. Det skriver Lars Zetterberg klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och Milan Elkerbout, expert på Centre for European Policy Studies och gästforskare på IVL i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet.
Idag träffas EU:s stats- och regeringschefer för ett möte i Europeiska rådet. På dagordningen står bland annat diskussioner om EU:s klimatmål. En viktig fråga som drivs av EU:s nya ordförande är målet om netto-nollutsläpp i EU till år 2050. ”Med den nya EU-kommissionen hamnar klimatarbetet högt på dagordningen – och snart får vi veta hur ambitiös den blir”, säger IVL:s Lars Zetterberg.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram en rapport som beskriver förutsättningar för att införa ett livscykelperspektiv i den offentliga upphandlingen i Sverige. Offentlig upphandling är ett styrmedel som kan påverka organisationers klimatarbete, inte bara i Sverige utan även utomlands.
Sverige har chans att utveckla en samlad strategi för att reducera både våra egna och andra länders utsläpp inom EU:s handelssystem. Det skriver Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, och Jessica Henryson, Westander, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Aldrig förr har ett så viktigt klimatbeslut fått en så liten uppmärksamhet, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet och Fossilfritt Sverige i en debattartikel i Dagens Nyheter. Det har nu blivit möjligt för enskilda stater, företag, hushåll och kommuner att minska sin klimatpåverkan, trots att utsläppen regleras av EU:s handelssystem.
Vad behövs för att handeln med utsläppsrätter ska fungera? Hur kan systemet blir mer pådrivande för klimatomställningen? Det ska forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet och amerikanska Resources for the Future undersöka med stöd av Energimyndigheten.
Med 80 miljoner kronor i ryggen ska Mistras nya klimatpolitiska program, Mistra Carbon Exit, ta sig an det tuffa målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. IVL Svenska Miljöinstitutet leder programmet och bildar tillsammans med Chalmers och ett stort antal andra universitet, industrier och organisationer ett starkt konsortium. Fokus är på bostäder, transporter och infrastruktur.
Nu har den senaste årsrapporten från det IVL-ledda klimatpolitiska forskningsprogrammet Mistra Indigo publicerats. Rapporten innehåller korta policy-sammanfattningar över ämnen som programmet tittat närmare på, bland annat EU:s utsläppshandel och effekter av bränsleskatter.
EU:s utsläppshandelssystem täcker nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp, motsvarande fem procent av världens samlade utsläpp. Men systemet behöver vässas för att fungera som det är tänkt. I en ny rapport beskriver forskare från IVL och Fores grundtanken och ekonomin bakom handelssystemet och listar möjliga reformalternativ.
De länder som släpper ut mest koldioxid har potential för mycket större utsläppsminskningar än vad deras klimatlöften medger. Många av länderna har också villkorat sina klimatlöften, främst mot att andra länder ska genomföra liknande utsläppsminskningar. – Istället för att förtydliga eller ta bort villkor, har några länder tvärtom lagt till nya villkor nu under hösten, säger Susanna Roth, IVL.
Idag tisdag 18/5 har prisutdelningen i 2010 års upplaga av Klimatkampen ägt rum i Europahuset i Stockholm. Det bästa bidraget i tävlingen och även vinnare i kategorin Samhälle blev Cykla med Västtrafik, ett bidrag från elever från SKF:s Tekniska Gymnasium i Göteborg, som genom dubbelvinsten belönades med 40 000 kronor.
Kemikaliefrågorna har legat i skugga av klimatfrågan och det kanske kan lura någon att tro att kemikaliefrågorna är lösta. Men så är långt ifrån fallet, säger John Munthe, forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han kommer att berätta mer om detta och andra aktuella miljöfrågor vid seminariet Tillståndet i Miljön som arrangeras i Stockholm av IVL Kunskap och nyhetsbrevet Miljörapporten.
IVL Svenska Miljöinstitutets stora miljökonferens lägger fokus på den svenska regeringens prioriterade frågor under ordförandeskapet: Ett nytt internationellt klimatavtal samt Östersjön. Till exempel kommer statsministerns sändebud i klimatfrågor, Lars-Erik Liljelund, att tillsammans med EU-kommissionens Barbara Helfferich ge inblickar i spelet bakom förhandlingarna om ett nytt klimatavtal.