HD:s dom: Myndighetspassivitet godkänns utan konsekvenser – rättsexpert varnar för urholkad rättssäkerhet

Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt

Högsta domstolen har nu avgjort ett uppmärksammat mål om långsam handläggning i ett strandskyddsärende. Trots att länsstyrelsen lät ärendet ligga stilla i nästan två år och trots att Justitiekanslern riktat kritik mot myndigheten får den enskilde ingen ersättning. Enligt rättsexperten Giedre Jirvell väcker domen principiella frågor om rättssäkerhet, myndighetsansvar och den enskildes möjligheter att få upprättelse när staten brister i sitt ansvar.

Högsta domstolens avgörande rör ett strandskyddsärende i Stockholms skärgård där en fastighetsägare beviljats strandskyddsdispens av kommunen för bland annat en brygga. Länsstyrelsen beslutade att överpröva dispensen men lät därefter ärendet ligga utan åtgärd i ett år och elva månader innan handläggningen återupptogs. Några dagar senare upphävdes kommunens dispensbeslut.

Trots detta ansåg Högsta domstolen att dröjsmålet, mot bakgrund av den totala handläggningstiden, inte var tillräckligt allvarligt för att staten skulle anses ha överträtt artikel 6.1 i Europakonventionen. Den enskilde nekades därför skadestånd.

– Det principiellt intressanta med avgörandet är inte främst länsstyrelsens handläggning, utan den signal som Högsta domstolen skickar till myndighets-Sverige. Om nästan två års passivitet, trots kritik från Justitiekanslern, inte leder till någon rättslig konsekvens uppstår frågan var gränsen egentligen går. Det är en fråga som berör hela den offentliga förvaltningen och ytterst förtroendet för rättsstaten.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit till sig kritiken

Giedre Jirvell har under närmare två decennier arbetat med snart 900 strandskyddsmål runt om i landet.

– Min erfarenhet är att Länsstyrelsen i Stockholms län faktiskt har blivit betydligt bättre de senaste åren. Myndigheten har tagit till sig av den kritik som riktades mot de mycket långa handläggningstiderna. I dag ser vi sällan ärenden som blir liggande i två år utan åtgärd. Många ärenden avgörs numera inom några månader, även om handläggningstiden naturligtvis påverkas av hur omfattande utredningen är och hur mycket den enskilde har att tillföra ärendet.

Enligt henne bör domen därför inte läsas som en beskrivning av dagens handläggningssituation hos länsstyrelsen, utan som ett prejudikat om vilka konsekvenser som följer när staten ändå brister i sitt ansvar.

– Rättssäkerhet handlar ytterst om att det ska finnas en konsekvens när det offentliga gör fel. Om en myndighet kan låta ett ärende ligga stilla i nästan två år, få kritik för detta och ändå inte möta någon rättslig konsekvens, uppstår berättigade frågor om hur starkt skyddet för den enskilde egentligen är.

Tjänstemannaansvaret löser inte problemet

Den 3 juli träder det nya tjänstemannaansvaret i kraft. Men enligt Giedre Jirvell är det osannolikt att reformen kommer att lösa problemet med långa handläggningstider.

– Den offentliga debatten har till stor del handlat om att stärka ansvarsutkrävandet inom offentlig verksamhet. Men långa handläggningstider beror sällan på en enskild tjänstemans agerande. De är ofta ett resultat av organisatoriska prioriteringar, resursbrist eller strukturella problem. Därför kommer det nya tjänstemannaansvaret sannolikt inte att ge den enskilde ett starkare skydd mot oskäligt långa väntetider.

Strandskyddsreformen riskerar att öka skillnaderna i landet

Samtidigt pågår arbetet med den största reformeringen av strandskyddslagstiftningen på flera decennier. Regeringens utredning föreslår att dagens dispenssystem i stor utsträckning ersätts av ett kommunalt strandlov.

Enligt Giedre Jirvell riskerar reformen att skapa betydligt större skillnader mellan olika delar av landet.

– I dag finns åtminstone en relativt enhetlig rättstillämpning genom länsstyrelsernas tillsyn och Mark- och miljööverdomstolens praxis. Om besluten flyttas närmare 290 kommuner ökar risken för att identiska åtgärder bedöms olika beroende på var i landet fastigheten ligger.

– En fastighetsägare kan få tillstånd i en kommun medan grannen i nästa kommun nekas för en liknande åtgärd i samma vik. Det riskerar att skapa större rättsosäkerhet och mindre förutsebarhet än i dag.

Hon menar att behovet av rättssäkerhet blir ännu viktigare om reformen genomförs.

– Ju större utrymme för lokala bedömningar, desto viktigare blir det att den enskilde har tillgång till effektiva rättsmedel, rimliga handläggningstider och en förutsebar rättstillämpning. Annars riskerar vi att få ett system där samma regler tillämpas olika beroende på vilken kommun som fattar beslutet.

Frågan om rättssäkerheten är inte avgjord

Högsta domstolen konstaterar i domen att svensk rätt inte är förhindrad att ge ett starkare skydd än Europakonventionens miniminivå, men väljer att inte göra det i detta fall.

– Slaget må vara förlorat, men frågan är långt ifrån avgjord. Det ska bli mycket intressant att se hur Europadomstolen skulle bedöma ett fall där en myndighet låter ett ärende ligga stilla i nästan två år, får kritik för detta, men ändå inte anses ha kränkt den enskildes rätt till prövning inom skälig tid.

– Det handlar ytterst om förtroendet för rättsstaten. Medborgarna måste kunna lita på att myndigheter handlägger ärenden inom rimlig tid och att det finns effektiva rättsmedel när det offentliga inte lever upp till det ansvaret, säger Giedre Jirvell.

Om författaren

Giedre Jirvell är jur. kand. och Sveriges ledande expert inom strandskyddsrätt, mark- och miljörätt samt plan- och byggjuridik. Med närmare 20 års erfarenhet har hon arbetat med strandskyddsfrågor från tre unika perspektiv: som samordnare för regelförenklingsarbetet inom plan- och byggområdet, miljöområdet och lantmäteriområdet vid Miljödepartementet, som domstolsjurist vid mark- och miljödomstol, och som ombud i hundratals strandskyddsärenden i samtliga instanser – från kommun och länsstyrelse till Mark- och miljööverdomstolen. Hon har medverkat i ett flertal prejudicerande avgöranden som format rättspraxis inom strandskyddsjuridik och har bidragit till lagkommentarer inom miljöbalken och plan- och bygglagen som används av domstolar och myndigheter. Giedre Jirvell driver Jirvell Juridik AB på Strandvägen i Stockholm och är verksam i hela landet.