Pressmeddelande —
Nytt HD-prejudikat skärper enskildas klagorätt - påverkar markägare runt om i landet
Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt
Högsta domstolen har i ett nytt vägledande avgörande – "Algodlingen" – preciserat när en enskild fastighetsägare har rätt att överklaga miljötillstånd. En närboende som motsatte sig en havsbaserad anläggning fick sitt överklagande avvisat, trots omfattande invändningar och bevisning. "Avgörandet tydliggör en princip som många fastighetsägare inte känner till: det räcker inte att utsikten, naturvärdena eller friluftslivet påverkas. Det krävs att man som enskild berörs på ett konkret sätt", säger Giedre Jirvell, rättsexpert inom mark- och miljörätt med mångårig erfarenhet av tillståndsprövningar, lagstiftningsarbete och av att företräda fastighetsägare i strandskydds- och tillståndsärenden.
Mark- och miljödomstolen beviljade tillstånd till en havsbaserad algodling cirka 500 meter från kustlinjen. En närboende fastighetsägare överklagade och yrkade att tillståndet skulle upphävas. Frågan drevs ända till Högsta domstolen.
Fastighetsägaren anförde bland annat att anläggningen skulle försämra möjligheterna till rekreation på platsen, att belysningen skulle störa de boende, att landskapsbilden skulle påverkas negativt och att området skulle förlora sin ursprungliga karaktär. Han gjorde även gällande att vattnet innehöll skadliga ämnen och att fastigheterna i området skulle minska i värde. Till stöd åberopades bland annat kartor, fotografier, vittnesattester, nyhetsartiklar, branschriktlinjer samt ett meddelande från en fastighetsmäklare om påverkan på fastighetsvärdet.
Högsta domstolen prövade aldrig invändningarna i sak. Överklagandet avvisades eftersom fastighetsägaren inte ansågs berörd av tillståndet på ett sådant sätt att han var sakägare med rätt att överklaga.
Allemansrättslig anknytning ger inte klagorätt
Avgörandet bekräftar och preciserar den princip som gäller för enskildas klagorätt. För att få överklaga ett tillstånd till vattenverksamhet krävs att man är sakägare – att man berörs genom ett konkret, enskilt intresse som är skyddat av rättsordningen. Ett intresse som enbart delas med allmänheten är inte tillräckligt.
"Många utgår från att den som bor närmast per automatik har rätt att klaga. Men i den här typen av mål är utgångspunkten en annan", förklarar Giedre Jirvell, som genom åren har företrätt ett stort antal fastighetsägare i strandskydds- och tillståndsärenden i samtliga instanser. "Att man badar, vandrar eller nyttjar området vilar på allemansrätten, som tillkommer alla. En sådan anknytning ger därför inte en enskild rätt att överklaga."
Enligt domstolen utgör även frågan om skadliga ämnen i vattnet ett allmänt intresse, som inte i sig grundar klagorätt för en enskild. Inte heller påverkan på det fria synfältet över havet eller på landskapsbilden är normalt tillräckligt för att en enskild ska anses vara sakägare.
Avgörande är en märkbar påverkan på den egna fastigheten
Den omständighet som typiskt sett kan ge en enskild ställning som sakägare är att värdet på den egna fastigheten påverkas på ett märkbart sätt till följd av verksamheten. På den punkten ansåg Högsta domstolen att utredningen var otillräcklig.
"Fastighetsägaren gjorde gällande en värdeminskning och åberopade ett mäklarmeddelande. Men domstolen fann att det inte var visat att just hans fastighet skulle påverkas på ett märkbart sätt", säger Giedre Jirvell. "Utan sådan bevisning prövas överklagandet aldrig i sak."
Betydelse för fastighetsägare
Giedre Jirvell menar att avgörandet är viktigt för alla som äger mark nära vatten, eftersom det nu är Högsta domstolen som klargjort gränsen.
"Avgörandet blir vägledande för hur underinstanserna bedömer vem som har rätt att överklaga. För den enskilde är det avgörande att förstå skillnaden mellan allmänna och enskilda intressen. Att en åtgärd påverkar naturen eller utsikten är inte tillräckligt – det krävs en konkret och personlig påverkan", säger Giedre Jirvell, som regelbundet företräder fastighetsägare i den här typen av processer.
"Min bedömning är att avgörandet kommer att leda till att fler överklaganden avvisas framöver. När Högsta domstolen nu tydligt markerar att en enskild måste kunna visa en konkret och märkbar påverkan på den egna fastigheten redan för att få klaga, kommer både domstolar och myndigheter att pröva talerätten strängare. För den enskilde innebär det att man måste tänka på bevisningen tidigt – inte först när ärendet väl är uppe i sak."
Hennes råd är att klarlägga sin ställning tidigt. "Innan man lägger resurser på ett överklagande bör man ta reda på om klagorätt över huvud taget föreligger, och säkerställa att en konkret påverkan på den egna fastigheten kan styrkas. Det är ofta detta som avgör om ärendet prövas i sak eller avvisas."
Om Giedre Jirvell
Giedre Jirvell är jur. kand. och en av Sveriges mest erfarna rättsexperter inom strandskydd och mark- och miljörätt, med närmare 20 års erfarenhet av rättsområdet. Hon har en för branschen unik samlad kompetens – som tidigare Head of Section på Miljödepartementet var hon med och utarbetade den nu gällande strandskyddslagstiftningen, och hon har därutöver arbetat vid mark- och miljödomstolen i Vänersborg samt vid Havs- och vattenmyndigheten. Hon har skrivit lagkommentarer till miljöbalken, varit medförfattare till plan- och bygglagen och anlitats som rättssakkunnig av Naturvårdsverket.
Som ombud har Giedre Jirvell framgångsrikt drivit närmare 900 mål och ärenden om strandskydd och bygglov, med bifall åt sina klienter i mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, Högsta förvaltningsdomstolen och hos regeringen – och är juristen som andra jurister och advokater vänder sig till för råd om strandskydd. Hon driver Jirvell Juridik AB och företräder fastighetsägare i strandskydds- och tillståndsärenden i hela landet.
Kontakt
Giedre Jirvell
Jirvell Juridik AB
Strandvägen 7, 114 56 Stockholm
Tel: 076-089 88 00
E-post: info@strandskydd.nu
Webb: strandskyddsjurist.se
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.