Antalet ekologiskt hållna djur minskade för samtliga djurslag mellan 2021 och 2022. För nötkreatur, får och lamm, värphöns och slaktkycklingar har antalen minskat flera år i rad, medan antalet ekologiska grisar däremot har pendlat lite upp och ner under de senaste åren.
De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade med i snitt 2 procent till 415 000 kronor mellan år 2020 och 2021. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2021.
För Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade de genomsnittliga hushållsinkomsterna av lönearbete (inklusive
I slutet på maj får alla jordbrukare, ungefär 61 000, en enkät med frågor om strukturen på just deras företag. Det handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera. Strukturundersökningen genomförs var tredje år i samtliga EU-länder. Behovet av statistiskt underlag inom jordbruksområdet är stort, det handlar om hur jordbruket förändras och hur den svenska livsmedelsförsörjningen ska tryggas.
Den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark minskade med knappt två procent mellan 2021 och 2022, samtidigt som antalet företag som brukade ekologisk mark minskade med drygt fyra procent. Totalt brukades 20 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2022. Av den ekologiskt brukade marken är 77 procent åkermark och 23 procent betesmark.
Andelen mjölkproducenter i norra Sverige som skulle få ett nollresultat eller lägre om de inte fick ta del av det nationella stödet, har ökat drastiskt under de senaste fem åren. Produktionen av potatis minskar stadigt – medan antalet getter har ökat. Det visar Jordbruksverkets rapport om jordbrukets utveckling i norra Sverige under åren 2018–2022.
Livsmedelsstrategin ska leda till en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Men förutsättningarna för tillväxt varierar över landet, vilket i sin tur kan påverka företagens konkurrenskraft.
Att upprätthålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt för att Sveriges befolkning ska få mat, i såväl stabila tider som i kris. När Jordbruksverket i en uppdaterad rapportserie presenterar mervärden inom svensk livsmedelsproduktion, lyfts försörjningsförmåga fram som ett viktigt mervärde. Konsumenter kan, genom att välja svenska livsmedel, bidra till att stärka både den svenska
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.
