Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Jordbruksverket vill se bredare lösningar för att säkra veterinär service

    Tillgång till veterinär service dygnet runt över hela landet har avgörande betydelse, såväl för djurskydd och smittskydd som för livsmedelsproduktionen, det civila försvaret och en levande landsbygd. Det krävs därför kraftigt ökade resurser till veterinär beredskap så att det står i proportion till den samhällsnytta beredskapen utgör. Det är huvuddrag i Jordbruksverkets remissvar.

  • I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Bilden visar ett fat med mineralgödsel i en spirande gröda. Foto: Sone Ekman.

    Bra förutsättningar för mer svensk gödsel

    I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.

  • Surströmming produceras längs hela norrlandskusten i ett tätt samarbete med småskaligt kustnära fiske. Kraven på råvaran är mycket specifika. Foto: Mathias Darmell/Mostphotos

    Möjligheter att lösa råvarubristen för surströmming undersöks

    Under de senaste åren har surströmmingsindustrin haft mycket svårt att få tag på strömming. Surströmmingsindustrin fick under förra året endast mellan tio och 20 procent av råvarubehovet tillgodosett. Nu har Jordbruksverket i samarbete med företrädare för fiske- och surströmmingsindustrin tagit fram en färdplan för att försöka hitta lösningar på råvarubristen.

  • Bara en mindre del av den sill som svenska fiskebåtar fångar blir mat i Sverige, visar en ny utredning från Jordbruksverket. Foto: Scandinavian photo

    Så kan mer sill bli mat i Sverige

    Av den sill som svenska fiskebåtar fångar, lossas bara en mindre del i Sverige för att bli mat. I en ny utredning från Jordbruksverket beskrivs orsakerna till detta och vilka åtgärder som krävs för att öka andelen sill som blir mat i Sverige. Robusta livsmedelskedjor och livsmedelsberedskap blir i en orolig omvärld allt viktigare.

  • Livsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restauranger och storkök.

    Utvärderingen av livsmedelsstrategin visar på ökad produktion och små förändringar i lönsamhet

    Den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin, visar på en ökad produktion i livsmedelskedjan som helhet och på små förändringar i lönsamheten. Rapporten visar också att lönsamheten ökade i livsmedelshandeln men minskade i restaurangledet. Utvecklingen av miljömålen går åt rätt håll, men inga miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.

  • Genrebild höns. Foto: Per Magnus Persson, Scandinav Bildbyrå

    Fågelinfluensa har konstaterats på avelsanläggning i Skåne

    Fågelinfluensa har konstaterats på en avelsanläggning med föräldradjur för slaktkyckling i Kävlinge kommun, Skåne. Det visar provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Jordbruksverket har beslutat om att spärra gården vilket innebär att inga djur eller djurprodukter får lämna anläggningen utan Jordbruksverkets tillstånd.

  • När fågelinfluensan drabbade Sverige 2021 sjönk produktionen av ägg med 14 procent och importen ökade med 24 procent, för att täcka bortfallet av svenska ägg. I butik syntes då ägg från andra EU-länder. Foto: Åsa Lannhard.

    Marknaden för kött, ägg och mejeriprodukter påverkas av en orolig omvärld

    Utvecklingen av animaliemarknaden 2022 varierade mellan olika sektorer, men samtliga påverkades av höga produktionskostnader och sviktande efterfrågan på produkter med högt pris. Den totala köttproduktionen minskade samtidigt som både import och export ökade. Totalkonsumtionen av kött steg medan den svenska marknadsandelen sjönk. Äggmarknaden återhämtade sig efter fågelinfluensan 2021.

  • Hur mer av djuren ska kunna användas till mat är i fokus på det möte som Jordbruksverket arrangerar den 22 mars. På bilden glödbakade gulbetor dressade i fläskfett med puffad fläsksvål. Foto: John Persson, köksmästare

    Hur kan fler djur och mer av djuren bli mat?

    Den 22 mars samlar Jordbruksverket organisationer, företag, forskare och myndigheter för att diskutera hur förlusterna ska minska på gårdar och slakterier. Det handlar om hur fler av de grisar och nötkreatur som föds upp kan gå till slakt och hur mer av djuren sedan kan användas till mat.

  • Blåmögelosten Sörmlands Ädel. Foto: Johan Carlson.

    Blåmögelosten Sörmlands Ädel får skyddad geografisk beteckning

    Ett långsiktigt arbete gör att allt fler svenska produkter får en skyddad EU-beteckning för sin kvalitet och anknytning till en speciell plats eller region. Nu kan även blåmögelosten Sörmlands Ädel stoltsera med den geografiska beteckningen på sin förpackning.

  • Det genomsnittliga arrendepriset på åkermark för riket var 1 901 kronor per hektar under 2022. I produktionsområde Götalands södra slättbygder var genomsnittet 4 245 kronor per hektar. Foto: Lars Johansson, Mostphotos

    Arrendepriserna för åkermark högst i södra Sverige

    I produktionsområde Götalands södra slättbygder finns det högsta arrendepriset på åkermark. Under 2022 var genomsnittet 4 245 kronor per hektar. Götalands södra slättbygder inkluderar de bästa åkermarkerna i Hallands och Skåne län. Genomsnittspriset på åkermark för riket var betydligt lägre, 1 901 kronor per hektar.

Visa mer