De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges 12 000 jordbrukarhushåll med heltidsjordbruk ökade med drygt 20 procent till 566 000 kronor mellan år 2021 och 2022. Inkomsterna skiljer mellan olika driftsinriktningar och för jordbrukarhushåll med olika storlek på åkerarealen. Den lägsta hushållsinkomsten finns hos heltidsjordbruk med fokus på trädgårdsväxter, och den högsta hos hushåll med mjölkkor.
Antalet sysselsatta inom jordbruk minskar fortsatt. 2023 var antalet 158 300, en minskning med 8 100 personer sedan 2020. Fler företagare är över 65 år, som står för 40 procent i enskilda företag. Mest sysselsatta inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad – och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. År 2023 fanns knappt 56 200 jordbruksföretag jämfört med ca 58 800 tre år tidigare, då den senaste undersökningen av samtliga jordbruksföretag genomfördes. Antal enskilda firmor som drivs av män minskade med knappt 3 000 samtidigt som antalet kvinnor med jordbruksföretag ökade med ca 200 under 2023 jämfört med 2020.
Beräkningsprogrammet Vera har en ny funktion som bland annat kan hjälpa lantbrukaren att uppfylla kraven för miljöersättningen Precisionsjordbruk planering. Det går nu att hämta data direkt från sin inlämnade ansökan i SAM internet till underlag för gödslingsplaner och fältbalanser. Programmet är kostnadsfritt och kan laddas ned från Greppa Näringens webbplats greppa.nu.
Det behövs en kraftsamling hos både företagen och det offentliga för att minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten. Myndigheter behöver vi se till att regler och villkor inte leder till förluster som hade kunnat undvikas. Konsumenter måste våga tänka nytt kring vad som hamnar på tallriken.
Antalet djur på svenska jordbruksföretag har minskat det senaste året, frånsett slaktkycklingar som ökat i antal under flera år. Det visar resultaten från undersökningen av strukturen i jordbruket som Jordbruksverket genomförde under 2023. Medan får- och nötkreatursföretagen följer ungefär samma fördelning över landet vad gäller djurantal så är koncentrationen av antalet grisar stor i Skåne.
Kriser föder innovation, men det kan vara svårt att realisera dem på egen hand. Fram till 2027 finns över en halv miljard kronor att söka för innovationsprojekt inom jordbruk, trädgård och rennäring. Med rätt idé och partners kan lantbrukare utveckla sina idéer med full finansiering utan att behöva administrera eller driva projekten själva. Jennie Cederholm Björklu
Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta. Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra – under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna.
Jordbruksverket har öppnat två upphandlingar för tjänster om hållbart företagande och kunskapsspridning. Uppdragen handlar om att utveckla metoder för kunskapsöverföring samt kartläggning av befintliga studier soch goda exempel om hållbar lönsamhet.
Nu finns det möjlighet att lämna in anbud till en upphandling för att hjälpa svenska småskaliga företag inom mathantverk-, livsmedel- och måltidsturism att bli mer ekonomiskt hållbara.
Jordbruksverket upphandlar ett antal aktörer som kan stötta svenska småskaliga mathantverks-, livsmedels- och måltidsturismföretag att finna finansieringsmöjligheter och att bli mer ekonomiskt hållbara. Stödinsa
Jordbruksverket har kompletterat förslaget på ekonomiskt stöd till väderdrabbade jordbruksföretag. De föreslår att stödet riktas till mottagare av befintligt stöd för unga jordbrukare, då de är särskilt utsatta och viktiga för den långsiktiga livsmedelsproduktionen. Andra fördelningsalternativ bedöms vara mer kostsamma och riskfyllda. Regeringen ska nu besluta om utformningen av stödet.
Jordbruksverket söker svenska livsmedelsföretag att delta i livsmedels- och jordbruksmässan Grüne Woche i Berlin i januari 2024. Mässan, som brukar ha fler än 300 000 besökare, har visat sig vara framgångsrik för att marknadsföra svenska livsmedel och Sverige som destination. Företag inom vattenbruk är särskilt välkomna att delta.
Produktionen av odlad matfisk 2022 skattas till 9 500 ton i hel färskvikt. Jämfört med 2021 innebär detta en minskning med ungefär 2 300 ton eller 20 procent. Produktionen av matfisk är nu nere på samma nivå som 2019–2020.
Under förra året, 2022, var det genomsnittliga priset på åkermark 130 500 kronor per hektar. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2021. Även priset på betesmark har ökat jämfört med föregående år. Priset ökade med 5 procent till 47 500 kronor per hektar jämfört med 2021.
Nu är det dags för Borgeby Fältdagar igen! Den 28 - 29 juni deltar Jordbruksverket, Greppa Näringen, Landsbygdsnätverket och Säkert Växtskydd tillsammans på Norra Europas största lantbruksmässa.
De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade med i snitt 2 procent till 415 000 kronor mellan år 2020 och 2021. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2021.
För Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade de genomsnittliga hushållsinkomsterna av lönearbete (inklusive
Internationale Grüne Woche är en av världens ledande konsumentmässor för lantbruk, livsmedel och trädgård. Mässan arrangeras årligen i Berlin. I år hade mässan runt 300 000 besökare och utställare från drygt 60 länder. Det var fjärde året som Sverige deltog med fokus på måltidsturism. 20 svenska aktörer ställde ut och marknadsförde sina produkter och Sverige som ett ekoland.
I slutet på maj får alla jordbrukare, ungefär 61 000, en enkät med frågor om strukturen på just deras företag. Det handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera. Strukturundersökningen genomförs var tredje år i samtliga EU-länder. Behovet av statistiskt underlag inom jordbruksområdet är stort, det handlar om hur jordbruket förändras och hur den svenska livsmedelsförsörjningen ska tryggas.
Den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark minskade med knappt två procent mellan 2021 och 2022, samtidigt som antalet företag som brukade ekologisk mark minskade med drygt fyra procent. Totalt brukades 20 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2022. Av den ekologiskt brukade marken är 77 procent åkermark och 23 procent betesmark.