Prognos visar ökad lönsamhet i jordbruket 2024
Efter 2023, som var ett tufft år för jordbruksföretagen med fördubblade räntekostnader, låga skördar och sjunkande priser, beräknas jordbrukets ekonomiska resultat förbättras 2024.
Ämnen: Marknad, börs
-
-
Stöd med anledning av torkan bör riktas till unga jordbrukare
Trots en viss återhämtning efter midsommar kommer många jordbruksföretag att drabbas ekonomiskt av årets ogynnsamma väder. Den 13 juli fick Jordbruksverket i uppdrag att föreslå hur ett ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats kan utformas. Efter diskussioner med lantbruksnäringen och länsstyrelsen lämnar vi nu två förslag till regeringen.
-
Oförändrat resultat för jordbruket 2022
Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt under 2022. Prisökningar för både vegetabilier och animalier, högre skördar och krisstödet som regeringen beslutade om i våras gör dock att prognosen visar på ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med 2021. Enskilda lantbrukares resultat varierar beroende på vilka volymer och till vilket pris de köpt insatsvaror och sålt råvaror.
-
Trenden fortsätter - mer svenskt, mindre importerat och mindre kött på tallriken
Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av Coronapandemin. På köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år. Importerat kött efterfrågas mindre när vi äter mindre ute, då restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln där andelen svenskt kött är hög.
-
Stärkt ekonomiskt resultat för jordbruket 2020
Jordbrukssektorns ekonomiska resultat visar ett bättre resultat än 2019. - Jordbruket har till skillnad mot många andra sektorer klarat sig väl i den rådande pandemin. Prognosen som visar att produktionsvärdet ökar är en bekräftelse på detta, säger Håkan Henrikson, näringslivschef på Jordbruksverket. Produktionsvärdet väntas bli 64,3 miljarder, en ökning med 0,8 miljarder jämfört med 2019.
-
Variation i utvecklingen av marknaderna för kött, ägg och mejeriprodukter
Flera faktorer påverkade marknaden för kött, ägg och mejeriprodukter 2019 - nya konsumtionsmönster, en svag krona, svinpest i Kina och kvardröjande effekter av torkan 2018. En ökad andel av köttet och äggen vi konsumerade var från Sverige. Att marknadsandelen för svenska mejeriprodukter inte ökat tyder på att mejeriföretagen har svårt att öka försäljningen genom att lyfta svenska mervärden.
-
Sverige är godkänt för export av fläskkött till Filippinerna
Sveriges satsning för att öka svensk livsmedelsexport har gett resultat. Svenska köttproducenter kan nu exportera fläskkött till Filippinerna. Exportgodkännandet är resultatet av ett nära och effektivt samarbete mellan regeringen, myndigheter, berörda företag och branschorganisationer.
-
Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska
För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött. Importen har minskat för samtliga större köttslag. Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än helåren 2017 och 2018. Importen av samtliga köttslag minskade och den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.
-
Vi äter allt mindre svenskproducerad ost
Nya siffror visar att marknadsandelen ökar för vissa livsmedel och sjunker för andra. Gris är det köttslag som vi köper mest inhemskt av, 75 procent, medan endast 30 procent av lammköttet är svenskt. Ägg har haft en gynnsam utveckling sedan 2007 och uppnått marknadsandelar på 93 procent. För mejeri sjunker marknadsandelarna, främst för att knappt 45 procent av osten har svenskt ursprung.
-
Företag välkomna att delta i handelsdelegation till Dubai
Den 16-19 februari 2019 kommer jordbrukskommissionär Phil Hogan att besöka Dubai. EU-kommissionen bjuder nu in företag och producentorganisationer att delta i delegationen. Syftet är att marknadsföra och sprida kunskap om produkter från EU. Temat för delegationen är att mat och dryck från EU är mer än bara mat och dryck, det är en livsstil.
-
Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi 2018
Värdet av jordbruket förväntas minska med 4,6 miljarder eller 7 procent medan kostnaderna för insatsvaror som foder och drivmedel ökar med 2,3 miljarder eller 5 procent. Priserna för grovfoder och spannmål har skjutit i höjden. Den svaga kronan har lett till högre kostnader för drivmedel. Den varma och torra sommaren gav avsevärt mindre skördar av spannmål, oljeväxter och grovfoder än normalt.
-
Stora höstsådda arealer
Sommartorkan medförde att årets grödor skördades tidigt. Det gav tid för många lantbrukare att hinna förbereda marken för höstsådd, något som utnyttjades i stor utsträckning. Årets höstsådd av spannmål och oljeväxter uppgår till 601 300 hektar. Det är 34 procent mer än i fjol och 14 procent över genomsnittet för de senaste fem åren.
-
Årets spannmålsskörd 75 procent av det normala – men prognosen är osäker
Årets totala skörd av spannmål väntas bli 4,2 miljoner ton, en minskning med 29 procent jämfört med 2017 och en minskning med 25 procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Skörden av oljeväxter förväntas bli 0,2 miljoner ton, en minskning med 44 procent jämfört med 2017 och 36 procent jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Men årets ovanliga väder gör prognosen osäker.
