Förordningen om restaurering av natur började gälla i augusti 2024. Ett omfattande arbete är nu i gång för att ta fram en nationell plan för restaureringen. Arbetet leds av Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvarar för de naturtyper som hör till jordbrukets ekosystem. Arbetet berör många och möjligheten till delaktighet är avgörande för att planen ska accepteras och fungera i praktiken.
Totalt brukades drygt 18 procent av jordbruksmarken i Sverige med ekologiska produktionsmetoder 2023. Arealen som var helt omställd till ekologisk produktion minskade med 45 600 hektar eller drygt åtta procent mellan 2022 och 2023. Mellan 2022 och 2023 minskade även antalet företag som brukar mark ekologiskt med 11 procent.
Beräkningsprogrammet Vera har en ny funktion som bland annat kan hjälpa lantbrukaren att uppfylla kraven för miljöersättningen Precisionsjordbruk planering. Det går nu att hämta data direkt från sin inlämnade ansökan i SAM internet till underlag för gödslingsplaner och fältbalanser. Programmet är kostnadsfritt och kan laddas ned från Greppa Näringens webbplats greppa.nu.
Jordbruksverket utlyser nu 36 miljoner kronor till innovativa projekt som hanterar utmaningar inom dränering, bevattning och vattenförsörjning till djur. Stödet går att söka från den 20 januari till den 31 mars.
Den 3 mars 2023, på World Wildlife Day, firas 50 års hårt arbete för att skydda hotade arter. CITES-konventionen reglerar handeln med hotade arter av vilda djur och växter. Jordbruksverket ansvarar för att Sverige följer konventionen och inte bidrar till att dessa arter utplånas från planeten.
Utbudet av fröer på internet är stort och det är enkelt att beställa. Men det gäller att ha koll på vilka regler som gäller för att fröerna ska komma fram. Ett krav är ett så kallat sundhetscertifikat som visar att fröerna uppfyller EU:s krav på sundhet. En uppföljning av Jordbruksverkets kontroller visar att två tredjedelar av sändningarna från länder utanför EU inte uppfyller kraven.
Välkomna till en pressinformation om rådgivningsprojektet Greppa Näringen där siffror och fakta från 20 års hållbarhetsarbete presenteras. Det svenska arbetssättet med miljörådgivare som gör gårdsbesök har fått stor internationell uppmärksamhet. 20 år och 65 000 gårdsbesök senare finns nu en lista med tydliga miljöförbättringar av växtodling och djurhållning på mer än 10 000 svenska gårdar.
Vi
Från den 1 mars till 30 september 2021 kommer flera kommuner att genomföra besök hos hästhållare för att följa upp lagring, bortskaffande och spridning av gödsel samt hur gödsel i rasthagarna hanteras. Sverige är ett hästtätt land med mer än 350 000 hästar. Mycket gödsel på en liten yta kan påverka miljön negativt, men rätt hanterat kan det vara en resurs.
Djurintensiva gårdar har ofta de största överskotten i växtnäringsbalanserna av både fosfor och kväve. De konventionella växtodlingsgårdarna har i genomsnitt ett underskott på fosfor, medan djurgårdar och ekologiska växtodlingsgårdarna har ett överskott. Det visar en rapport från miljöprojektet Greppa Näringen som gjort en sammanställning över växtnäringsflödet på 8 500 gårdar.
Miljöersättningar är ett sätt att ge lantbrukarna betalt för att förvalta och producera miljönytta. Men miljönyttan per satsad skattekrona behöver bli högre. I ett treårigt pilotförsök i Falbygden, där ett 20-tal lantbruksföretag deltog, fick lantbrukarna på ett mer direkt sätt betalt vid leverans av miljönyttor istället för att kompenseras för att följa fasta skötselvillkor.
Rådgivningsprojektet Greppa Näringen har vidareutvecklat beräkningarna i rådgivningen om gårdarnas klimatpåverkan ”Klimatkollen”. Med en utökad funktion kan användaren nu fördela (allokera) klimatavtrycket över gårdens olika produkter som till exempel vete, potatis, oljeväxter, kött och mjölk.
För att kunna göra en klok avvägning mellan miljöåtgärder i vattenmiljön och ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk krävs kunskap, inte bara om förhållandena i vattnet utan även om jordbruksmarken och jordbruksföretag. Nu ska Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten hjälpa vattenmyndigheterna med kunskapsunderlag som stöd i deras tillämpning av vattendirektivet.
Betande djur är avgörande för att hålla landskapen öppna. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av betesmarkerna och lever där i ett samspel med varandra. Det skapar ekosystemtjänster som är direkt nödvändiga för produktion av mat, inlagring av kol och ren luft. Lantbrukarna Tobias och Kristina berättar i en ny film om sitt engagemang för naturbetesmarkerna.
Den 22 maj, firas den internationella dagen för biologisk mångfald. Temat i år är kopplingen mellan biologisk mångfald, livsmedel och hälsa. En rik biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Tillsammans med ett hållbart jordbruk är den en oumbärlig förutsättning för att kunna uppnå flera av de globala hållbarhetsmålen. Ändå har utrotningen av arter inte hejdats utan fortsatt att accelerera.
Ingen vill att bin och andra pollinerare ska fara illa på grund av användandet av kemiska växtskyddsmedel. Nu finns kunskap presenterad i faktablad över vilka medel som är klassade som farliga för bin och vilka villkor som gäller för att skydda bina.
Ett unikt samarbetsprojekt visade redan 2015 att honungsbisamhällen inte påverkas mätbart av växtskyddsmedel av typen neonikotinoider som används vid bekämpning av jordloppor i vårraps, men att humlor och solitärbin påverkas mycket negativt. Nu har två nya studier publicerats med koppling till projektet.
På uppdrag av Växtskyddsrådet har vi utrett möjligheten att ta fram prognoser över tillgängliga växtskyddsmedel för att ge odlare bättre beslutsunderlag. För att inte hamna i situationer där ett effektivt växtskydd saknas är det nödvändigt med ett förebyggande arbete. Prognoser över vilka verksamma ämnen som kan komma att förbjudas är ett av sätten att bidra till bättre framförhållning.
Ett fortsatt jordbruk är den viktigaste förutsättningen för att bevara odlingslandskapets alla värden. I en plan för den svenska biologiska mångfalden har vi identifierat ett 20-tal åtgärder som behöver genomföras. Vår utgångspunkt är att jordbruket ska kunna producera livsmedel effektivt samtidigt som natur- och kulturvärden gynnas, säger Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket.
20 projekt runt om i Sverige får nu möjlighet att utveckla nya arbetsformer i vattenvården. Målet är att stärka det lokala arbetet mot övergödning. Satsningen är ett samarbete mellan myndigheter och jordbruksnäringen. Att bygga upp ett gemensamt och långsiktigt arbetssätt mot övergödning är en del av regeringens fleråriga satsning på rent hav som beslutades tidigare i år.
Den första januari 2019 gäller nya regler för kontroll av sjukdomar som hotar bin. Syftet är att modernisera reglerna eftersom förutsättningarna för biodlare har förändrats mycket de senaste åren. Biodlare har under remisstiden uttryckt oro för att reglerna kommer ge ett sämre smittskydd. - De nya föreskrifterna kommer att ge effektivare smittutredningar och mindre krångel, säger Jackis Lannek.
Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.
Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping
