Förutom att vara inblandade i trafikolyckor kan vildsvinen, genom sitt sätt att söka föda, orsaka stora skador för jord- och skogsbruket. Samtidigt är vildsvinen en jaktresurs som ger ett nyttigt och hållbart viltkött. Det behövs samverkan i vildsvinskedjan från jägare till konsument för att minska vildsvinsstammen och samtidigt få ut mer vildsvinskött till konsumenterna.
Just nu pågår en EU-gemensam kampanj för att öka medvetenheten om farorna med att föra in växter och fröer från länder utanför EU. Växtskadegörare orsakar globalt upp till 40 procent av alla förluster i livsmedelsgrödor, vilket motsvarar 2 300 miljarder kronor varje år. Att undvika att ta hem växter eller fröer från länder utanför EU är ett enkelt sätt att bidra till att skydda våra grödor.
Vattenmyndigheterna tar vart sjätte år fram en plan som beskriver vad som måste göras för att nå miljökvalitetsnormerna för Sveriges yt- och grundvatten. Jordbruket berörs av flera åtgärder. Jordbruksverket har nu lämnat sitt yttrande till vattenmyndigheternas förslag, och lyfter bland annat att lantbrukarnas engagemang och arbete är avgörande för att nå vissa mål.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att de globala förlusterna från skörd, slakt och fångst innan livsmedlen når butik är 14 procent. Nordiska studier uppskattar att 300 000 ton som var tänkt att bli mat från svenska gårdar inte går vidare i livsmedelskedjan. Sverige blir ett av de första länderna i världen med att följa upp livsmedelsförluster på nationell nivå.
Tillgång till vatten är en förutsättning för produktionen av livsmedel. Jordbrukaren behöver både hantera situationer med för mycket vatten och för lite vatten, inte sällan på samma fält och under samma odlingssäsong. De olika utmaningarna kan inte hanteras var för sig utan måste hanteras i ett sammanhang. Jordbruksverket har nu tagit fram en strategi för en hållbar hantering av vatten..
Frågan om vattenhushållning i jordbruket är påtaglig och aktuell efter de senaste årens perioder med torka, vattenbrist och skyfall. Vattenfrågan i ett förändrat klimat är viktig för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Journalister är välkomna att vara med under hela eller delar av konferensen i Norrköping den 13 -14 november.
Betande djur är avgörande för att hålla landskapen öppna. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av betesmarkerna och lever där i ett samspel med varandra. Det skapar ekosystemtjänster som är direkt nödvändiga för produktion av mat, inlagring av kol och ren luft. Lantbrukarna Tobias och Kristina berättar i en ny film om sitt engagemang för naturbetesmarkerna.
Frågan om vattenhushållning i svenskt jordbruk är påtagligt aktuell efter senaste årens perioder med torka, vattenbrist och skyfall. Jordbruksverket har stort ansvar för att realisera den svenska livsmedelsstrategin där vattenfrågan är en viktig del. För att lyfta frågorna om vatten och skapa en samlingspunkt för olika samhällsintressen arrangerar vi en konferens i Norrköping den 13-14 november.
Den 22 maj, firas den internationella dagen för biologisk mångfald. Temat i år är kopplingen mellan biologisk mångfald, livsmedel och hälsa. En rik biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Tillsammans med ett hållbart jordbruk är den en oumbärlig förutsättning för att kunna uppnå flera av de globala hållbarhetsmålen. Ändå har utrotningen av arter inte hejdats utan fortsatt att accelerera.
Ingen vill att bin och andra pollinerare ska fara illa på grund av användandet av kemiska växtskyddsmedel. Nu finns kunskap presenterad i faktablad över vilka medel som är klassade som farliga för bin och vilka villkor som gäller för att skydda bina.
Ett unikt samarbetsprojekt visade redan 2015 att honungsbisamhällen inte påverkas mätbart av växtskyddsmedel av typen neonikotinoider som används vid bekämpning av jordloppor i vårraps, men att humlor och solitärbin påverkas mycket negativt. Nu har två nya studier publicerats med koppling till projektet.
Ett fortsatt jordbruk är den viktigaste förutsättningen för att bevara odlingslandskapets alla värden. I en plan för den svenska biologiska mångfalden har vi identifierat ett 20-tal åtgärder som behöver genomföras. Vår utgångspunkt är att jordbruket ska kunna producera livsmedel effektivt samtidigt som natur- och kulturvärden gynnas, säger Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket.
Under en tid har höga halter av ämnet diflufenikan, som finns i vissa ogräsmedel, hittats i vattendrag i södra Sverige. Nu startar en informationskampanj för att lantbrukarna, främst i Skåne, ska göra åtgärder för att minska risken för läckage. Lyckas detta finns möjligheten att få använda diflufenikan även i framtiden.
Övergödning är ett stort problem i sjöar, vattendrag och havsområden, framför allt i Götaland och Svealand. 2 300 vattendrag har ingen god vattenstatus på grund av övergödning. På uppdrag av regeringen genomför Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och LRF en satsning på lokala åtgärder mot övergödning. Drygt nio miljoner kronor finns att söka 2018.
22 maj är biologiska mångfaldens dag och just nu blommar gullviva, backsippa, jungfrulin och annat fint ute i markerna. I e-tjänsten TUVA finns fakta om ängar, blommor, träd och värdefulla växter från 300 000 hektar ängs- och betesmarker i Sverige. I maj, när längtan ut i naturen vaknar, går det att söka efter ängar, betesmarker och skogsbryn i närheten och hitta fina miljöer för en picknick.
Jordbruksverket har analyserat vattenförsörjningen i jordbruket med hänsyn till förväntade klimatförändringar, marknaden och den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling. Klimatförändringarna tillsammans med de senaste årens vattenbrist i vissa delar av landet har satt fokus på tillgången på vatten för svensk matproduktion.
Dräneringen av den svenska jordbruksmarken är eftersatt sedan många år tillbaka och klimatförändringarna kommer att ställa tuffa krav. De årliga investeringarna i täckdikning behöver bli två till tre gånger större än idag för att åkermarken ska få en tillfredsställande dränering. Tillgången till bra jordbruksmark är en viktig förutsättning för produktionen av livsmedel.
Det finns värdefulla och okända miljöer mellan skog och jordbruksmark som behöver skötas bättre än i dag för att deras värden ska utvecklas. Det handlar om variationsrika miljöer med lövträd, buskar, blommor och gläntor. Det visar en analys från Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och en rad andra myndigheter. Skötseln av brynmiljöer bidrar till att nå de nationella miljömålen.
Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.
Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping
