I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
Endast ett fåtal av Sveriges gamla husdjursraser har överlevt jordbrukets effektivisering. Stöden som ska bidra till att de gamla raserna bevaras fyller en viktig funktion, men de flesta raserna är fortfarande hotade. Engagemanget som djurägare har är helt avgörande för bevarandearbetet. Det visar en utvärdering som också ger förslag till hur stöden och bevarandearbetet kan förbättras.
2023 skapade heltidsjordbruken ungefär 90 procent av jordbrukets totala produktionsvärde och en fjärdedel skapas av mjölkföretag. Det visar en ny statistikrapport från Jordbruksverket.
Arrendepriserna för jordbruksmark fortsätter att öka. År 2024 var det genomsnittliga priset knappt 2 000 kronor per hektar, med en ökning på nästan 600 kronor sedan 2010. Priserna varierar mellan södra och norra Sverige.
Ekologisk mjölk minskade kraftigt under 2024, den lägsta nivån sedan 2010. Slakten av får och lamm var den lägsta sedan 2005, medan nötkreatur, fjäderfä och gris ökade. Totalt minskade mjölkinvägningen med 1 procent jämfört med 2023.
Djur som hålls för livsmedelsproduktion samt tjänste- och servicedjur är viktiga för Sveriges beredskap. För att säkra att sådan samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som Jordbruksverket och Livsmedelsverket identifierar i en rapport.
Antalet sysselsatta inom jordbruk minskar fortsatt. 2023 var antalet 158 300, en minskning med 8 100 personer sedan 2020. Fler företagare är över 65 år, som står för 40 procent i enskilda företag. Mest sysselsatta inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Under 2023 hade 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. Det vanligaste är arbete på entreprenad. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
Journalister är välkomna till en pressträff om den nya statistik kring kommunernas inköp av livsmedel som blir tillgänglig i och med lanseringen av SILO-databasen den 9 april.
Antalet djur på svenska jordbruksföretag har minskat det senaste året, frånsett slaktkycklingar som ökat i antal under flera år. Det visar resultaten från undersökningen av strukturen i jordbruket som Jordbruksverket genomförde under 2023. Medan får- och nötkreatursföretagen följer ungefär samma fördelning över landet vad gäller djurantal så är koncentrationen av antalet grisar stor i Skåne.
En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.
Skörden av spannmål i Sverige förväntas vara 29 procent lägre än förra året på grund av ogynnsamt väder. Raps- och rybsskörden minskade med 27 procent, medan skörden av ärter och åkerbönor minskade med 36 respektive 38 procent jämfört med förra året.
Antalet ekologiskt hållna djur minskade för samtliga djurslag mellan 2021 och 2022. För nötkreatur, får och lamm, värphöns och slaktkycklingar har antalen minskat flera år i rad, medan antalet ekologiska grisar däremot har pendlat lite upp och ner under de senaste åren.
De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade med i snitt 2 procent till 415 000 kronor mellan år 2020 och 2021. Det visar Jordbruksverkets statistikrapport om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2021.
För Sveriges drygt 54 000 jordbrukarhushåll med enskild firma ökade de genomsnittliga hushållsinkomsterna av lönearbete (inklusive
För första gången odlas vete på över 500 000 hektar i Sverige. Det visar preliminär statistik för 2023. Vetearealen har ökat med 55 700 hektar, 12 procent, jämfört med 2022 och består av 50 300 hektar vårvete och 468 300 hektar höstvete.
Andelen mjölkproducenter i norra Sverige som skulle få ett nollresultat eller lägre om de inte fick ta del av det nationella stödet, har ökat drastiskt under de senaste fem åren. Produktionen av potatis minskar stadigt – medan antalet getter har ökat. Det visar Jordbruksverkets rapport om jordbrukets utveckling i norra Sverige under åren 2018–2022.
Att upprätthålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt för att Sveriges befolkning ska få mat, i såväl stabila tider som i kris. När Jordbruksverket i en uppdaterad rapportserie presenterar mervärden inom svensk livsmedelsproduktion, lyfts försörjningsförmåga fram som ett viktigt mervärde. Konsumenter kan, genom att välja svenska livsmedel, bidra till att stärka både den svenska
Under de senaste två åren har Jordbruksverket satsat på viltprojekt med målet att nå ut med vildsvinskött till konsumenterna. Nu ökar efterfrågan, vilket bidrar till att vi på sikt ska kunna hålla vildsvinsstammen på en nivå som är acceptabel och i balans.
Årets areal med höstraps är den största höstrapsarealen sedan mätningar för respektive gröda inom raps och rybs började 1965. Arealen med spannmål är preliminärt 960 500 hektar, vilket är en minskning med 39 800 hektar jämfört med 2021. Det är därmed den minsta arealen som har använts till spannmålsodling sedan 1860-talet då mätningarna började.
Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av Coronapandemin. På köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år. Importerat kött efterfrågas mindre när vi äter mindre ute, då restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln där andelen svenskt kött är hög.