Nyhet -

​Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten

Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten

I mitt jobb ser jag ibland att vårdnadshavare utövar någon slags dold makt över vissa umgängesföräldrar. Att förlora vårdnaden är för de flesta ett bevis på att personen har varit kriminell, missbrukat, varit passiv eller utövat olika typer av sabotage. Men ibland kan personen i sig vara lämplig, det är bara samarbetet och kommunikationen med motparten som inte fungerar och gör gemensam vårdnad olämplig för barnen.

Vid de flesta av dessa fall tillerkänns den som förlorar vårdnaden ett sedvanligt umgänge med sina barn, då det oftast inte är där problematiken finns. Ibland är dock situationen sådan att umgängesföräldern är direkt olämplig även gällande relationen med barnen, men det är mer sällan och inte något jag valt att fokusera på här. Efter en umgängesdom fogar sig de flesta efter beslutet, går vidare med sina respektive liv och efterlever domen, om än med viss protest.

Men sedan finns de sorligare fallen där en dom bara är ett papper som inte räcker till och inte efterföljs. Sommaren 2014 skrev Dagens Juridik om ett uppmärksammat mål som även delades på Juristpunktens facebooksida. Det handlade om en pappa som fick ensam vårdnad sedan en mamma saboterat ett umgänge under längre tid och flytt landet. Tyvärr är detta bara ett fall av många och det inträffar dagligen, även om den ena parten inte flyr landet.

Jag kom förra året i kontakt med klient som har två barn tillsammans med sin förra detta fru. Parterna separerade och skilde sig för ett halvt decennium sedan och sedan dess har konflikten varit ett faktum. I samband med skilsmässan så hamnade parterna i domstol där vårdnadsfrågan i första hand var det primära. Efter nästan två år av process, en dom om egenmäktighet med barn och ett par verkställighetsärenden senare så kom domen. Den ena parten fick ensam vårdnad till följd av de uppenbara samarbetssvårigheterna av en mycket djupgående grad och umgängesföräldern fick ett sedvanligt umgänge.

Precis som under processen och efter de interimistiska besluten så vägrade vårdnadshavaren konsekvent att lämna ut barnen, trots att det inte förelåg någon olämplighetsgrund för umgänget. Ytterligare verkställighetsärenden tillkom och vitet ökade, ett vite som aldrig betalades och inte heller gick att utkräva på grund av vårdnadshavarens ekonomiska situation. Vårdnadshavaren var väl medveten om detta och höll konsekvent barnen inne under två års tid trots att medlare tillsattes och att tingsrätten i övrigt använde sig av de flesta tänkbara och lämpliga åtgärder för att få fram ett umgänge.

Efter denna tid var barnen så uppenbart påverkade av alla vändor till socialtjänsten, tingsrätten, medlare och den konflikt som de automatiskt hamnade i, att de vände sig mot umgängesföräldern och identifierade sig med sin vårdnadshavare. Till saken hör att det handlade om barn som varit relativt små under dessa år och som objektivt sett inte skulle kunna ha denna inställning genom egna upplevelser.

Denna vårdnadshavare vände parternas gemensamma barn mot umgängesföräldern genom fyra år av konstant vägrande av umgänge till den nivån att umgängesföräldern till slut gav upp processandet. Denna ansåg att det inte fanns något sätt att få träffa sina barn utan att tvinga fram något som skulle komma att skada barnen. Processerna i sig hade dessutom näst intill ruinerat personen i fråga.

Det är inte första gången jag haft en klient med liknande situation och nu i vår kommer ytterligare ett liknande fall att prövas gällande en klient där jag följt med under hela processen och sett hur denna vägran, denna resa förändrat både parterna och barnen.

Jag vill därför göra samtliga som känner igen sig i denna situation medvetna om att ett sådant umgängesabotage direkt kan kosta personen i frågan vårdnaden. Något som definitivt kan vara till nackdel för samtliga parter – inte minst för barnen. Alla handlingar har konsekvenser och en vårdnadshavare som fått ensam vårdnad kan likväl bli av med vårdnaden om detta missköts.


Av: Linda Bohlin, Jur kand och ansvarig affärsutvecklare

Relaterade länkar

Ämnen

  • Företagande

Kategorier

  • gemensam vårdnad
  • juristpunkten
  • juridisk hjälp
  • ensam vårdnad
  • ​umgängessabotage
  • juridiskt ombud
  • interimistiskt
  • vårdnad interimistiskt
  • vårdnadsfråga
  • delad vårdnad
  • vårdnad

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Tolvårsregeln gällande boende och umgänge är död

    En mycket vanlig uppfattning bland klienter är att från det att barnet har fyllt tolv år så får barnet en särställning inom svensk rätt där deras ord är lag i frågor om boende och umgänge. Men var står det egentligen i lagen om denna tolvårsregel och hur ser rättspraxis ut.

  • ​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar

    ​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar Jag har ibland klienter som går in i en process med en inställning att de har bättre respektive sämre chanser beroende på vilket kön de tillhör. Jag brukar förkasta detta omgående då såväl socialtjänsten som tingsrätten har en långtgående utredningsskyldighet och ska beakta barnets bästa. Generellt sätt så har jag under mina

  • ​Fall där varken ensam vårdnad eller gemensam vårdnad är i enlighet med barnets bästa: Juristpunkten

    Något som frekvent används i bedömning av vårdnadsfrågor är vårdnadshavarens lämplighet kontra barnets bästa. I teorin fungerar dessa bedömningsgrunder utmärkt och alla fall faller under dessa två teser. Men det finns tyvärr en del hål i föräldrabalken som ger utrymme till fri tolkning där socialtjänsten och domstolarna står mer eller mindre handfallna.

  • Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar

    Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar Ovanstående rubrik syftar till en problematik som med jämna mellanrum dyker upp för mig som ombud i vårdnadstvister. I föräldrabalken stadgas att barnet har rätt till umgänge med den föräldern som den inte bor hos. Det stadgas också att barnet har ett behov av en nära och god

  • ​Vad innebär verkställighet vid umgänge med barn?

    ​Vad innebär verkställighet vid umgänge med barn? Verkställighetsärenden regleras i 21 kap. föräldrabalken. Efter en muntlig förberedelse eller en huvudförhandling har parterna fått ett interimistiskt beslut under en pågående process eller en dom efter en avslutad process. Som part i målet blev man kanske nöjd med avgörandet eller så blev det inte riktigt som man hade tänkt sig men oavsett hur

  • ​Var går barnets bästa vid frågan om verkställighet av umgänge?

    ​Var går barnets bästa vid frågan om verkställighet av umgänge? Vad händer när barnet vägrar ett utdömt umgänge och är det verkligen förenligt med barnets bästa att tvinga ett barn att ha umgänge mot sin vilja. Är det juridiskt korrekt att utdöma vite till en boendeförälder som gjort allt för att uppmuntra sin tonåring till umgänge men misslyckats? Två föräldrar möts i tingsrätten, antingen

  • Facebook som bevis i vårdnadstvister, Juristpunkten

    Många klienter jag träffar är förtvivlade över att deras motpart hotar dem, förtalar dem och ljuger utan att det finns bevis som kan föras fram i ljuset. I vårdnadstvister, framför allt, är det tyvärr ingen hemlighet att ”fulspel” förekommer och att barnets bästa sätts i sista hand. Vi har fri bevisföring i svensk rätt, men ändå är det först de senaste åren som jurister har vågat åberopa

  • ​Tappa inte huvudet i sommar

    ​Tappa inte huvudet i sommar På midsommarafton och nyårsafton skapas flest barn än några andra dagar i Sverige och denna trend fortsätter sedan under sommarsemestern över lag. Men ett barn är inte det som kommer att lappa ihop ett trasigt förhållande, en sommarkatt som är en mysig tanke i nuet eller en trevlig avslutning på en allt för blöt kväll som gått fel. Ett barn är ett livslångt ansvar

  • ​Kan man tvinga någon till umgänge med sitt barn? Juristpunkten

    ​Kan man tvinga någon till umgänge med sitt barn? Jag har tidigare tagit upp frågor kring passivitet och hur en passiv part kan bli av med vårdnaden om det handlar om en långvarig passivitet. Nu pratar vi om en passivitet där det går att dra paralleller mellan passivitet och direkt skada för barnet under en längre tid. Jag har pratat om hur denna passivitet att ta ansvar som vårdnadshavare

  • Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 1

    I flera vårdnads-boende- och umgängestvister är de omständigheter som ligger till grund för parternas konflikt allvarliga. Inte sällan har det förekommit såväl fysiskt som psykiskt våld under parternas relation eller i samband med separationen. Det är heller inte ovanligt att kvinnan i samband med separationen sökt sig till skyddat boende tillsammans med barnen. Vid polisanmälan får

  • ​Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 2

    ​Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 2 Föregående vecka väcktes frågor om intressekonflikten mellan en våldssituation och hanteringen av denna kontra en vårdnadstvist. Det togs även upp frågan om de fall där skyddade boenden och kvinnojourer används som taktiska redskap i vårdnadstvister. Går det att förhindra att dessa typer av

  • ​Sverige halkar efter i hanteringen av vårdnadstvister med internationella inslag

    ​Sverige halkar efter i hanteringen av vårdnadstvister med internationella inslag I en allt mer internationell värld där människor reser mer, arbetar utanför landets gränser och där relationer över gränserna blivit vanligare blir det tydligt att Sverige halkat efter när det gäller att hantera tvister med parter från olika länder, språk och kulturer.