Fortsatt och utökad vård av våra naturbetesmarker är av mycket stort intresse för samhället. Den digitala workshopen ”Hur kan ny digital teknik skapa förutsättningar för lönsam och flexibel betesdrift?” tar upp frågan den 11 november kl 9–13. Mötet inleds med en inspirationsdel där olika digitala lösningar inom område presenteras. Arr: KSLA, Landsbygdsnätverket, Agroväst och Eur. SI-fonderna m fl.
Kommittén för klimat och markanvändning mot 2030 vill bidra till konstruktiv diskussion om hur svenskt jord- och skogsbruk kan anpassas för att på bästa sätt bidra till klimatnytta genom produktion av klimatsmarta produkter, samtidigt som den egna klimatpåverkan minskas och produktionen anpassas till klimatförändringar som vi redan kan förutse. https://bit.ly/kslat4-2020
KSLA har under tre år arbetat med sitt äganderättsprojekt för ökad kunskap om den privata äganderätten och dess betydelse för att främja de areella näringarna till samhällets nytta. Arbetsgruppen har sammanställt kunskap om äganderättens innebörd och dess utveckling genom tiderna samt beskrivit regelutveckling och förvaltning liksom förändringstryck och aktuellt läge inom området.
Ur innehållet: Rewilding as a new paradigm for nature conservation • Myternas Amazonas • Innovativt, djärvt, hållbart • Skogsskadegörarnas konsekvenser • Stiftelsen Hugo och Emma Björkmans minnesfond • Och mer! 24 s, endast som pdf bit.ly/KSLA_NoN-2-2020
Här får vi ta del av händelser, kunskaper och erfarenheter från åren då galna ko-sjukan härjade. Förhoppningsvis kan kunskaperna förmedlas till kommande generationer så att den kollektiva inte glömskan tar över och gör att ödesdigra misstag upprepas.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2019. https://www.ksla.se/publikationer/kslat/kslat-nr-2-2020/
Kan skogsträds- och växtförädlingen ha en bredare roll i klimatpolitiken? Vilka förädlingsmål kan det handla om för jordbruksgrödorna? Hur kan växtförädling bidra till ökad kolinbindning? Frågor som har diskuterats länge inom KSLA. Umeå Plant Science Center (UPSC), Sveriges Utsädesförening (SUF) och KSLA bjuder i höst in till ett seminarium för att belysa dessa frågor.
Forskningspolitiken och de gröna näringarna kan tillsammans lösa de stora samhällsutmaningarna inom området, med FN:s hållbarhetsmål och stärkt konkurrenskraft i fokus. Välkommen till ett digitalt dialogseminarium om hinder och möjligheter kring bioekonomi, livsmedelsförsörjning, vattenresurser, stads- och landsbygdsutveckling. Seminariet är ett samarbete mellan Rifo och KSLA:s forskningsutskott.
Ur innehållet: Skogen och Agenda 2030 • Viltförvaltningsexkursion i Sörmland och Östergötland • Hållbar markanvändning – en avgörande faktor för klimatet • Att komma överens om vad ett ord betyder • KSLA och klimatet • A. W. Bergstens pris • Kommitté med fokus på skador i skogen • Och mer! 32 s, endast som pdf bit.ly/KSLA_NoN-1-2020
Seminariet, som anordnas på KSLA den 5 maj av KSLA:s Östersjökommitté, belyser hur övergödningen påverkat innanhavets ekosystem, hur tillförseln av växtnäringsämnen till havet utvecklats långsiktigt, hur näringstillgången i havet förändrats, samt vad de areella näringarna gör för att minska förlusterna av växtnäringsämnen till Östersjön. Välkommen!
I oktober 2019 hölls KSLA:s Caseutmaning för femte gången. Nio deltagare tacklade utmaningen som handlade om att arbeta fram en lösning för hur data kan hjälpa människor att göra medvetna val, gärna med koppling till FN:s Globala mål för hållbar utveckling. Läs de tre gruppernas lösningsförslag. http://bit.ly/kslat_1-2020
In 2019, a free trade agreement between the European Union and the Mercosur states (Argentina, Brazil, Paraguay and Uruguay) was reached. Almost 2,000 Swedish companies are currently exporting to Mercosur, more than 260 million inhabitants, to which the EU exports over EUR 45 billion in goods and EUR 23 billion in services. Over 855,000 jobs in the EU are due to exports only to Brazil.
