Gå direkt till innehåll
KSLAT 4-2020, Klimat och markanvändning mot 2030. Foto: Göran Örlander.

Nyhet -

​Ny skrift: Klimat och markanvändning mot 2030 – KSLAT nr 4-2020

Klimat och markanvändning mot 2030

Inom jord- och skogsbruk är frågorna kopplade till klimatet många och komplexa. KSLA:s Kommitté för klimat och markanvändning mot 2030 har sedan den startade 2017 haft i uppdrag att synliggöra hållbara möjligheter och lösningar för jord- och skogsbruket i Sverige för att begränsa och motverka klimatförändringar nationellt såväl som globalt.

Kommittén vill bidra till konstruktiv diskussion och spridning av kunskap om hur svenskt jord- och skogsbruk kan anpassas för att på bästa sätt bidra till klimatnytta genom produktion av klimatsmarta produkter, samtidigt som den egna klimatpåverkan minskas och produktionen anpassas till klimatförändringar som vi redan kan förutse.

Här presenteras analyser från ett antal seminarier och andra aktiviteter i kommitténs regi.

48 sidor.

Redaktör: Gustaf Egnell

ISBN: 978-91-88567-43-7 (tryck), 978-91-88567-44-4 (pdf)

Beställ eller hämta skriften som pdf →

Till bläddringsbar skrift (gratisapp, innehåller reklam) →

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • KSLA-podden: Är äganderätten hotad?

    Äganderätten är en grundläggande och långtgående rättighet; olika regelverk styr markanvändning inom jord- och skogsbruk. Många upplever att kunskapen om och respekten för jord- och skogsbrukares ägande- och brukanderätt har minskat på senare år. I det här avsnittet av KSLA-podden samtalar Björn Sundell, KSLS:s tidigare vice preses, med Karin Åhman, universitetslektor i juridik, Sth universitet.

  • KSLA-podden: Likt och olikt i jordbruket i Sverige och Syrien

    Agronom Maha Razouk kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har i höst praktiserat på KSLA som en del av sitt mål att kunna börja arbeta som agronom i sitt nya hemland. Hon samtalar om likheter och olikheter mellan syriskt och svenskt jordbruk och utbildningen inom området med Linda Cederlund och Per Eriksson, KSLA.

  • KSLA-podden: Hur bidrar skogs- och jordbruket ännu mer till bästa klimatnytta?

    Vi vet att hållbar markanvändning inom jord- och skogsbruket är en avgörande del av lösningen för att nå målet inga utsläpp av växthusgaser i Sverige 2045. Hur anpassar och stärker vi svenskt jord- och skogsbruk för att på bästa sätt bidra till klimatnyttan? Detta och andra aktuella frågor inom området talar Bengt Ek, Göran Örlander och Lovisa Hagberg om i senaste avsnittet av KSLA-podden.

  • KSLA Webinar on 7 Sept, 2021: Towards a New Mindset for Epidemic Animal Diseases

    Welcome to an international webinar in the field of Transboundary Animal Diseases: ”Towards a New Mindset for Epidemic Animal Diseases”. Leading international experts in the field will present recent findings and discuss strategies for future work. The meeting is arranged by Bertebos' Prize laureate professor Peter Roeder, in cooperation with the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.

  • Ny skrift: Koll på kolet – KSLAT nr 2-2021

    Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.

  • Ny skrift: Landskap – ett vidsträckt begrepp (KSLAT nr 5-2019)

    Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter i ett flertal artiklar fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi. https://www.ksla.se/publikationer/kslat/kslat-nr-5-2019/

  • ​Ny skrift: Ekosystemtjänster. Om äpplen och päron i skogen (KSLAT nr 4-2019)

    Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.

  • Ny skrift: Utan pengar – inga hagar och ängar (KSLAT 5-2017)

    Ängar och hagar är kulturminnen men också levande natur med rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang, ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar. http://bit.ly/kslat-5-2017

  • Ny skrift: Skogsägarens mål – en väg till ökad variation i skogen (KSLAT 1-2017)

    ”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag. Läs mer: http://bit.ly/kslat-1-2017

  • Ny skrift: Land och stad – nya relationer i en osäker tid (KSLAT 5-2016)

    De senaste åren har befolkningen ökat i de flesta svenska kommuner genom invandring från utlandet. Det ger nya utmaningar och nya möjligheter för landsbygden. Vem skapar framtidens bild av land och stad? Texterna i denna skrift är skrivna av KSLA:s Kommitté för land och stad och publicerades under våren 2016 i ett 20-tal av MittMedias lokaltidningar. Läs mer: http://bit.ly/kslat5-2016