I Alfred Nobel i Paris berättar journalisten Helena Höjenberg om den världsberömda svenskens eleganta liv i Paris. Det är den tidigare okända historien om hans 25 år i Paris – hans hemliga kvinnoaffärer, framstående vänner, passionen för heminredning, porslin och matsilver, konsten på hans väggar, den exklusiva garderoben, de prestigefyllda herrklubbarna och hans smak för fina viner från Bordeaux.
Djursholm är Sveriges första planerade villastad, skapad efter en internationell förebild. I sin nya bok Viktor Rydberg – Nationalskalden som formade det liberala Djursholm beskriver historikern och författaren Carin Bergström på ett engagerande sätt vilken central roll Viktor Rydberg spelade i tillblivelsen av villastadens utveckling och kulturliv under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet.
När finsk tv gjorde en undersökning om Finlands mest betydelsefulla person genom tiderna vann Gustaf Mannerheim överlägset. Han föddes i en svensk familj, växte upp i Finland och blev rysk officer i ett land som kastat ut den ryska kolonialmakten. Dag Sebastian Ahlander beskriver en av Nordens största hjältar i den historiska biografin för unga, Marskalk Mannerheim - Svensk, Finne, Ryss.
Samtidigt som svenskarna uppmanas till att förbereda sig på kris och krig, är det en väldigt liten del av vår befolkning som vet hur man gör för ta del av de delar av djuret som vi normalt sett inte äter idag. I boken Hela djuret får läsaren lära sig hur man tar vara på villebråd från vildmark och hav, och erbjuder även ett 40-tal recept på udda styckdetaljer som man i vanliga fall hade kastat.
Hjärtat har genom historien varit en viktig måttstock för vad det innebär att vara människa. Den norske filosofie doktorn och författaren Ole Martin Høystad undersöker i boken Hjärtat: en kulturhistorisk resa hjärtats betydelse i andra kulturer och vad det har representerat symboliskt. Boken släpps nu på svenska, efter att ha sålts till 20 länder och översatts till flera språk.
I boken Konsten att samlar sig till både dig som har ett långt engagemang inom konsten och till dig som nyss mött den. Du som ny besökare får en första handbok och du som initierad får en inblick i andra samlares resor, och ställs förhoppningsvis inför ett par nya frågeställningar på vägen.
På årets gala för Publishingpriset tilldelades boken "Manligt Mode: En okänd historia", utgiven av Bokförlaget Langenskiöld, silverpriset i kategorin “Print – Praktverk”. Boken förklarar mode, makt, maskulinitet och varför männen klär sig som de gör. I boken beskriver ett antal av västvärldens mest kända modehistoriker och författare herrmodets utveckling.
Den folkkära och prisbelönta arkitekten Gert Wingårdh är aktuell med en ny bok, Villa på Snarøya. I boken får läsaren följa processen och visionen bakom en fascinerande villa på norska Snarøya. Det är en berättelse och fotobok om ett unikt hem omgiven av det norska fjordlandskapet, inspirerat av ett liv i orienten. Fotografen James Silverman ger boken en extra dimension.
Geo Widengren var en ledande religionshistoriker både i Sverige och internationellt. I boken Geo Widengren: Stridbar professor i en föränderlig tid tecknar religionsprofessorn Göran Larsson ett porträtt av den forskartid som Widengren verkade i, med internationella samarbeten efter andra världskriget, och hans betydelse för den religionshistoriska forskningen.
Irma Samuelsson var 17 år när hon anställdes som underkokerska hos prins Eugen 1931. I biografin "I tjänst hos prins Eugen" har författarna Tulla Grünberger och Inga Malmqvist samlat Irmas brev och dagböcker. Irmas historia som kokerska är en härlig och engagerande berättelse, med sin observana blick ger hon liv åt tiden och den historia hon har att berätta.
Julen är en av våra mest älskade högtider och svensken älskar traditioner. Glögg, julstjärna, saffran och kryddnejlikor är självklara inslag i vårt julfirande, men varifrån kommer dessa kryddor och växter? Och på vilket sätt ingår de i våra traditioner? I denna nya bok berättar professor emeritus Lars-Erik Appelgren historien bakom de växter, smaker och dofter vi så starkt förknippar med julen.
Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm analyserar i boken "Ivar Arosenius, berättaren" hur en av 1900-talets stora konstnärer framträder som berättare på tre olika sätt: genom de berättande sagoserierna, de litterära försöken och hans iscensättandet av sig själv i ett antal konstverk.
