Dags att skapa läsvänliga hem

Dags att skapa läsvänliga hem

Det är inte bara skolans uppdrag att se till att barn och unga läser mer. Läsförmåga är snarare en samhällsfråga och det är dags att politiker riktar uppmärksamhet och gör insatser direkt till barn och unga, till hemmen och sätter fokus på läsförmåga. Lärarstiftelsens nya rapport visar att vi måste prioritera vår egen och våra barns fritidsläsning för att stoppa lästappet i Sverige.

Läsningen minskar i hela svenska befolkningen, inte minst bland barn och unga. Färska siffror från Pirls-undersökningen 2021 visar att läsförståelsen sjunker bland landets fjärdeklassare, och att skillnaderna ökar mellan elever från resurssvaga och resursstarka hem.

I Lärarstiftelsens nya rapport Ett läsvänligt hem undersöks den litterära hemmiljön hos ett representativt urval svenska hushåll med barn och unga i åldern 10 till 18 år, en period under uppväxten då lästappet är särskilt stort.

Resultaten visar att barn och unga i mer resursstarka hushåll har bättre tillgång till läsande förebilder och fler böcker i hemmet, samt läser mer själva. Men att läsvanor och skillnader i läsvanor mellan barn i hushåll med högutbildade respektive lågutbildade föräldrar minskar drastiskt i takt med barnens stigande ålder. Vid 18 års ålder råder inga skillnader i läsvanor längre.

– Högläsning i hemmet från tidig ålder lägger grunden för ett rikt ordförråd och en positiv attityd till läsning. Men alla åldrar är viktiga och föräldrars engagemang behövs vid varje steg, annars riskerar läslusten hos barnen att minska. Läsandet är inget som enbart kan hänvisas till de lägre årskurserna eller till svensklärarna, konstaterar Malin Tufvesson, generalsekreterare på Lärarstiftelsen.

Många föräldrar brottas med den läsfrämjande uppgiften och det är viktigt att omgivningen kan ge dem en stödjande hand. En stor andel föräldrar upplever en minskad läslust hos sina barn vid 9 till 12 års ålder och pekar på att skärmar är en stor konkurrent till fritidsläsningen.

– Effekterna av minskad läsning är många. Barn och unga riskerar att få sämre ordförråd och minskad koncentrationsförmåga när de inte kan läsa tillräckligt väl. Bristande läsförståelse riskerar att begränsa barns och ungas livschanser. Det finns alltså många goda skäl att göra målmedvetna insatser från både politiken och föräldrar för att vända trenden kring barn och ungas läsning. I hela landet och i alla samhällsgrupper, avslutar Eva-Lis Sirén, ordförande på Lärarstiftelsen.

Lärarstiftelsen efterfrågar politiska åtgärder för att stärka och stödja föräldrar och att kompensera för mindre läsvänliga hem:

1. Instifta ett nationellt läsfokusår. Regeringen bör införa ett nationellt läsfokusår som ett allomfattande komplement till Read Hour, världsbokdagen och läslovet, som omfattar hela befolkningen. Läsfokusåret ska inspirera kommuner, skolor, universitet, arbetsgivare, fackförbund, bibliotek, bokhandlare, medier och andra aktörer att lyfta fram läsning och läskunnighet. Läsfokusåret bör inbegripa uppdrag till relevanta myndigheter att genomföra nationella läsfrämjande och kunskapshöjande kampanjer och insatser utifrån olika perspektiv och målgrupper.

2. Öka antalet böcker i de svenska hemmen. Det behövs riktade insatser för att öka antalet böcker i hem med barn och unga. Regeringen bör finansiera årliga bokpaket till landets alla tonåringar för att stärka deras läsintresse och tillgång till böcker. Bokpaketen ska även ha som syfte att skapa ökad likvärdighet mellan och inom kommunerna för barn och unga att utveckla läslust och läsförmåga under hela uppväxten.

3. Bemanna skolbiblioteken. Bra och väl bemannade skolbibliotek är förmodligen den allra viktigaste kompensatoriska åtgärden för skillnader i barns och ungas litterära hemmiljö. Att bara ett av fyra barn har tillgång till ett bemannat skolbibliotek är allvarligt, inte för alla barn men i synnerhet för dem som inte får läsningen med sig hemifrån. Det är också viktigt för att hjälpa unga att hitta relevant och inspirerande ungdomslitteratur.

Till rapporten!