Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • De faller lättare för konspirationsteorier

    Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet som undersökt sambandet mellan mottaglighet för vilseledande information och övertygelsen om att sanningen är relativ.

  • Experter inom AI vid Linköpings universitet

    Artificiell intelligens – AI – påverkar redan vår vardag och våra arbetsliv. Vid LiU bedrivs framstående forskning inom flera viktiga AI-områden som datorseende, djupinlärning, avancerat beslutsstöd och människans plats i AI-systemen. Nedan hittar du några av våra AI-experter.

  • Bättre cybersäkerhet med nya material

    Digitalt informationsutbyte kan bli både säkrare, billigare och miljövänligare med hjälp av en ny typ av slumpgenerator för kryptering utvecklad vid Linköpings universitet. Forskarna bakom studien menar att tekniken banar väg för en ny typ av kvantkommunikation.

  • Idrotten bör ta bredare ansvar för ungdomars hälsa menar forskare

    Det kan fortfarande vara känsligt att prata om ätstörningar och psykisk ohälsa på landets idrottsgymnasier. Även skador är ett svårt ämne. Det visar nya studier som gjorts under ledning av forskare på Linköpings universitet. De menar att hela idrottsrörelsen nu måste få stöd i att ta ett större och bredare grepp om ungdomars välmående.

  • Invigning av Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning

    På måndag den 28 augusti invigs Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet. Vid invigningen närvarar bland annat rektor Jan-Ingvar Jönsson, forskare som är knutna till centrumet och John Bjerker, styrelseordförande för Ingrid Asps stiftelser.

  • Snabba elektriska signaler kartlagda i växter med ny bioelektronisk teknik

    Vad sker inne i den köttätande växten Venusfälla när den fångar en insekt? Med en ny teknik har forskare gjort upptäckter om den elektriska signaleringen som får fällan att smälla igen. Den bioelektroniska tekniken möjliggör avancerad forskning om hur växter reagerar på sin omgivning och på stress.

  • Upptäckt avslöjar hur celler svarar på varandras signaler

    Samma budskap kan uppfattas olika av olika individer – även bland celler. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt kommunikation mellan celler genom Wnt-signalvägen, som spelar en avgörande roll i både embryoutveckling och cancer. Fynden är överraskande i ljuset av den rådande uppfattningen om hur Wnt-signalering fungerar.

  • Störningar i tarmfloran många år före barnreumatism

    Mer än tio år innan barn fick barnreumatism skilde sig deras bakterieflora i tarmen på flera sätt jämfört med barn som förblev friska. Det visar forskare vid Linköpings universitet och University of Florida, USA, i en studie som publicerats i eBioMedicine. Det är den första studien som pekar mot att tarmfloran tidigt i livet kan ha en roll i uppkomsten av barnreumatism, vars orsak ännu är okänd.

  • Så kan örat meddela hjärnan om hörseln skadats

    En signal från hörselorganet, vars exakta roll har varit oklar ända sedan den upptäcktes, ger antagligen hjärnan information om huruvida örat fungerar som det ska eller inte. Det visar en studie från Linköpings universitet. Fynden är en viktig pusselbit för att förklara vad som händer i örat när hörseln försämras av skadligt ljud och kan på sikt bidra till diagnostik av bullerorsakade hörselskador

  • Demens sätter inte stopp för nytt lärande

    Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias Ingebrand som gjort studien.

  • Framtidens bilåkande kan bli billigare – och dyrare

    Många av de bilar som just nu susar fram genom sommarlandskapet går på el. Samtidigt är skatt på bränsle en viktig inkomstkälla för staten. Så varifrån ska pengarna komma i framtiden när det mesta av fordonsflottan har elektrifierats? Mest effektivt vore höjd och utökad trängselskatt i större städer. Men det reser andra frågor. Det menar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie.

  • Digitala obduktioner med visualiseringsteknik i 3D

    Redan idag kan delar göras med hjälp av så kallad blandad verklighet – mixed reality – och i framtiden kan obduktioner kanske utföras helt digitalt. Tekniken skulle på sikt kunna göra obduktioner mer effektiva och rättssäkra samt vara användbar inom såväl utbildning som samarbeten.

Visa mer