Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett nytt miljövänligare sätt att skapa ledande bläck för användning i organisk elektronik som solceller, konstgjorda nervceller och mjuka sensorer. Fynden, som är publicerade i tidskriften Nature Communications, banar väg för framtidens hållbara teknologi.
En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.
Barn som föds extremt för tidigt behöver få berikning som ett tillägg till bröstmjölk. Men gör det någon skillnad om berikningen tillverkas av bröstmjölk eller komjölk när det gäller risken för svåra komplikationer hos barnen? Det har en större klinisk studie ledd från Linköping undersökt.
Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i PNAS, där de har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för jordlös odling, så kallat hydroponi.
Högfrekventa terahertzvågor har stor potential att i framtiden ersätta röntgenundersökningar och användas i rymdforskning bland annat. Forskare vid Linköpings universitet har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.
Fyra forskare vid Linköpings universitet delar på 5,4 miljoner kronor i projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningen handlar om typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter covid-19.
Var ska utrustningen för att stoppa blödningar vara placerad för att rädda så många liv som möjligt? Det har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med amerikanska forskare tagit reda på genom att i dator simulera en explosion i ett köpcentrum. En av de viktigaste slutsatserna: blödningskontrollkit ska inte placeras vid entréerna.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.
Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.
En relativt obehandlad variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid Linköpings universitet och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.
Mellan 30 november och 12 december äger FN:s klimatkonferens COP28 rum i Dubai i Förenade Arabemiraten. Från Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet deltar flera forskare, antingen på plats eller digitalt.
