Gå direkt till innehåll
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Foto: jarun011/iStock
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Foto: jarun011/iStock

Pressmeddelande -

Antibiotikaresistensen ännu låg men ökande

Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.

Utan bakteriedödande antibiotika skulle sjukvården se väldigt annorlunda ut. Vård av för tidigt födda barn, avancerad kirurgi, organtransplantationer och cancerbehandlingar är exempel på vård som är förenad med en ökad risk för infektion. I dag hanteras infektionsrisken med antibiotika. Men antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Även förekomsten av blodinfektioner ökar globalt sett. I ljuset av detta har Martin Holmbom och kollegor studerat förekomst av blodinfektioner och antibiotikaresistens, samt dödligheten förknippad med dessa, i en svensk population i Östergötland.

I de fyra studierna som ingår i hans avhandling ser Martin Holmbom att förekomsten av blodinfektioner har ökat i Östergötland. Studierna täcker olika tidsintervall från år 2000 och fram till år 2016. Även dödligheten i blodinfektioner har ökat, något som åtminstone delvis kan hänga ihop med att många som drabbas är äldre med flera kroniska sjukdomar.

Forskarna har också undersökt utvecklingen av antibiotikaresistens i Östergötland, genom att analysera fler än 9 000 bakterier som orsakat blodinfektion under åren 2008–2016. Forskarna tittade på hur motståndskraftiga bakterierna var mot olika antibiotika och vilka blodinfektioner som fick dödlig utgång. I studien var andelen multiresistenta bakterier låg, men ökade kraftigt under de år som studerades. Forskarna gick vidare med dessa fynd genom att titta närmare på vilka faktorer som var starkast förknippade med dödlig utgång vid blodinfektion.

– Även om vi ser att de multiresistenta bakterierna ökat i en svensk population, har ökningen inte följts av en ökad dödlighet. Den starkaste riskfaktorn för dödlig utgång i våra studier är samsjuklighet med flera kroniska sjukdomar, men även förlängd tid till inläggning på sjukhus, säger Martin Holmbom, nybliven doktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet och specialistläkare vid Urologiska kliniken, Region Östergötland.

Symtomen vid blodinfektion och det allvarliga tillståndet blodförgiftning, eller sepsis, kan te sig olika från person till person och kan vara diffusa. Det kan därför vara svårt både för den drabbade och för sjukvårdspersonal att initialt bedöma hur allvarlig infektionen är, vilket kan bidra till att livräddande vård blir fördröjd. Dödlighet vid blodinfektion var i studierna också kopplad till ökad och hög ålder på patienterna.

Martin Holmbom menar att allt tyder på att multiresistenta bakterier kommer att öka och att det är mycket viktigt att prioritera motåtgärder.

– Ökande antibiotikaresistens kan få allvarliga konsekvenser och är enligt mig ett stort hot mot den globala folkhälsan. Sverige har generellt låg antibiotikaförbrukning och ett gynnsamt resistensläge där man under flera år har arbetat med att minska användningen av antibiotika hos både människor och djur. Att vi trots detta ser en ökning av antibiotikaresistens bör vara en väckarklocka att vi behöver göra mer, säger Martin Holmbom.

En del av avhandlingsarbetet har handlat om att bygga upp en databas som används för att följa utvecklingen av antibiotikaresistens och blodinfektioner i Östergötland från år 2000 och framåt. Databasen kan ge värdefull information som kan ligga till grund för justering av lokala antibiotikarekommendationer vid blodinfektioner, och för att följa effekten av förebyggande åtgärder. I regionen finns sedan ett par år tillbaka också ett sepsislarm, i form av standardiserade handläggningsrutiner för vården vid misstänkt blodförgiftning.

Avhandlingen: Clinical Impact of Bloodstream Infections – Characterization, Risk factors and Outcome, Martin Holmbom, Linköping University Medical Dissertation No. 1794

För mer information, kontakta gärna:

Martin Holmbom, specialistläkare, martin.holmbom@liu.se, martin.holmbom@regionostergotland.se


Korta fakta: Vad är sepsis, eller blodförgiftning?

En infektion kan uppträda på många ställen i kroppen, som urinvägarna, luftvägarna och huden. I vissa fall sprider sig bakterierna till blodet. Det kallas då blodinfektion.

När vi får en infektion reagerar kroppens immunförsvar för att bekämpa bakterierna. I vissa fall när bakterier sprider sig i blodbanan reagerar immunförsvaret alltför kraftigt. Immunförsvarets överreaktion ger då tillsammans med själva infektionen en negativ påverkan på olika organ, som till exempel hjärtat, njurarna, hjärnan och lungorna. Detta tillstånd kallas blodförgiftning, eller sepsis.

Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kan bli dödligt.

Symtomen vid sepsis kan te sig olika från person till person, och kan vara diffusa. Det är viktigt att söka vård tidigt om allmäntillståndet försämras.

Källa: Martin Holmbom, läkare, Urologiska kliniken i Östergötland

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Regioner


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Presskontakt

Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap. 013-28 13 95
Lennart Falklöf

Lennart Falklöf

Presskontakt Chef för forskningskommunikations- och pressenheten. Allmänna presskontakter. 013-28 16 93
Annica Hesser

Annica Hesser

Presskontakt Kommunikatör Teknik. 013-28 40 56
Björn Stafstedt

Björn Stafstedt

Presskontakt Kommunikatör Humaniora och samhällsvetenskap. 013-28 68 63

Relaterat material

Relaterade nyheter

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet, LiU, bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning inom bland annat material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder universitetet ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

LiU blev universitet 1975 och är idag 32 000 studenter och 4 000 medarbetare. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping