Fysisk form i tonåren kopplat till mindre åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form när de var unga hade lägre risk för åderförfettning nästan 40 år senare, enligt en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften British Journal of Sports Medicine, pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.

– Våra resultat stärker bilden av att en god fysisk form är kopplat till hälsoutfall långt senare i livet. Fynden är oroande på så sätt att det finns en tydlig global trend att ungdomar har sämre kondition nu än när dessa studiedeltagare var unga på 1970- och 80-talen. Därför tror jag att de här fynden kan vara ännu viktigare för de som växer upp nu, säger Pontus Henriksson, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.

Att vara i dålig fysisk form i ung ålder är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet – det är välkänt sedan tidigare. Men hur mekanismen bakom detta samband egentligen ser ut är inte klarlagt. En viktig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom är förekomst av åderförfettning, som också kallas åderförkalkning eller ateroskleros.

Det internationella forskarteamet bakom den aktuella studien ville därför undersöka om fysisk form i tonåren är kopplat till åderförfettning långt senare, vilket i så fall skulle tyda på att åderförfettning är en trolig mekanism bakom den observerade kopplingen till hjärt-kärlsjukdom.

I studien länkade forskarna ihop information från det svenska mönstringsregistret och SCAPIS (Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study), en stor befolkningsstudie om hjärt- och lunghälsa hos individer i åldern 50 till 64 år. För nästan 9 000 män som deltagit i SCAPIS-studien fanns också data från när de i 18-årsåldern mönstrade för värnplikt under åren 1972 till 1987. En av studiens styrkor är att den baseras på befolkningen över lag och att männen följts under lång tid, i genomsnitt 38 år.

Forskarna undersökte hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med blod, med avancerad datortomografi (eng. coronary CT angiography, CCTA). Studien är den första som använder den toppmoderna tekniken för att undersöka plack i hjärtats kranskärl i relation till den fysiska hälsan i ung ålder. Dessutom studerade forskarna två olika typer av plack i kranskärlen. Plack med inlagring av kalcium är enkla att mäta och har länge varit i fokus.

– Vi mätte inte bara kalcifierade plack i kranskärlen utan även icke-kalcifierade plack, som anses vara mer problematiska. De kan vara mer benägna att brista, vilket kan orsaka hjärtinfarkt, och har en sämre prognos, säger Ángel Herraiz-Adillo, postdoktor i samma forskargrupp.

– Vi ser i vår studie att både god kondition och god muskelstyrka i ungdomen är associerat med lägre risk för åderförfettning i hjärtats kranskärl nästan 40 år senare, säger Pontus Henriksson.

Forskarna undersökte också åderförfettning i de stora artärerna från hjärtat upp till hjärnan med ultraljud.

Eftersom det endast var män som omfattades av värnplikten i Sverige vid den aktuella tiden har forskarna bara kunnat undersöka sambandet mellan fysisk form och åderförfettning hos just män. Det går därför inte att dra slutsatser utifrån just denna studie om hur sambandet ser ut hos kvinnor.

Studien har finansierats med stöd av bland andra Hjärt-Lungfonden, som är huvudfinansiär av SCAPIS, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Vinnova och Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Flera andra forskare från Linköpings universitet deltog också i arbetet med studien: Karin Rådholm, Carl Johan Östgren, Kristofer Hedman och Sara Higueras-Fresnillo.

Artikeln: Physical fitness in male adolescents and atherosclerosis in middle age: a population-based cohort study, Ángel Herraiz-Adillo, Viktor H Ahlqvist, Sara Higueras-Fresnillo, Kristofer Hedman, Emil Hagström, Melony Fortuin-de Smidt, Bledar Daka, Cecilia Lenander, Daniel Berglind, Carl Johan Östgren, Karin Rådholm, Francisco B Ortega och Pontus Henriksson, Br J Sports Med, publicerad online den 14 februari 2024, doi: 10.1136/bjsports-2023-107663

För mer information, kontakta gärna:

Pontus Henriksson, biträdande professor, pontus.henriksson@liu.se (för telefonnummer till Pontus Henriksson, kontakta Karin Söderlund Leifler, presskontakt, karin.soderlund.leifler@liu.se, 013-28 13 95)

Ángel Herraiz-Adillo, postdoktor, angel.herraiz-adillo@liu.se

SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) SCAPIS är en svensk befolkningsstudie som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar och förhindra dem innan de uppstår. Studien är ett samarbete mellan sex universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.