Lärdomar från 7 oktober för svensk masskadeplanering

Att personalen har övat regelbundet är avgörande för att en masskadeplan ska fungera i en krigssituation. Att planen i sig har fokus på personalens säkerhet och beaktar informationsflöden är också viktiga framgångsfaktorer. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Disaster Medicine and Public Health Preparedness.

I ett Europa som länge varit förskonat från krig pågår på många håll planering och uppbyggnad av stärkt beredskap efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Så också i Sverige. I krig attackeras allt oftare såväl sjukhus som transporter av skadade medvetet, och behovet av att anpassa akutsjukvårdens beredskap för att möta denna nya verklighet är därför stort.

– Vi behöver förbereda våra sjukhus för den asymmetriska krigföring vi ser runtom i världen, där aggressorn inte bryr sig om Genèvekonventionerna, säger Maximilian Nerlander, doktorand vid Katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitet och specialist i akutsjukvård.

I beredskap ingår att ha så kallade masskadeplaner och att öva den personal som ska arbeta i dem under kris och krig.

Sjukvårdssystemet i Israel är snarlikt det västeuropeiska men där finns, till skillnad från hos oss, erfarenhet från skarpa krigssituationer. Maximilian Nerlander har tillsammans med två forskarkollegor studerat hur masskadeplanen på ett israeliskt sjukhus påverkades under de Hamasledda attackerna mot Israel 7 oktober 2023.

Studien, som bygger på intervjuer med 19 medarbetare från sjukhusets akutavdelning som var i tjänst den 7 oktober, visar hur sjukhusets regelbundna masskadeövningar – fyra gånger per år – medförde att personalen kunde arbeta närmast per automatik när krisen väl kom.

– Övning gör att man fungerar bättre under den extrema stress som uppstår vid krig och att man kan utföra arbetet automatiskt. När kriget väl kommer finns det inte tid att sätta sig in i protokoll och rutiner, det måste sitta i ryggmärgen, säger Maximilian Nerlander som är verksam som ledningsläkare på akuten i Växjö där han arbetar kliniskt.

Även personalens säkerhet är en viktig faktor vid masskadehändelser, visar studien. Personal löpte risk att attackeras på vägen till sjukhuset, vilket är något som måste tas i beaktande i masskadeplaner. Kan personalen inte fysiskt komma till sjukhuset fallerar allt. Vid det aktuella sjukhuset är akutavdelningen inhyst i en byggnad förstärkt för att klara raketattacker och detta skapade en trygg arbetsmiljö.

– Det var påtagligt hur viktigt det var för tryggheten för personalen för att de skulle kunna utföra sitt arbete, och detta gagnade också den kliniska patientsäkerheten. Är inte detta något vi skall ta i beaktande när vi bygger nya sjukhus här i Sverige?, frågar sig Maximilian Nerlander.

Forskarna konstaterar också att kommunikation utmanas på flera sätt vid ett överraskande angrepp. En slutsats i studien är därför att en funktion som sorterar och koordinerar inkommande ostrukturerad information från exempelvis patienter och sociala medier, och för den vidare på ett strukturerat sätt till ledningen, kan vara en viktig komponent för att behålla situationsmedvetenheten. En annan slutsats är att ett gemensamt rapporteringssystem mellan civil och militär sjukvård är viktigt att utveckla då man fann att mycket information gick förlorad vid överlämning mellan militären och civila ambulanser.

Att attackerna skedde på en judisk storhelg när många var lediga var en sårbarhetsfaktor. Enligt forskarna måste därför beredskapsplaneringen ta tidsmässiga perioder av sårbarhet, såsom olika högtider då många är lediga, i beaktande.

Studien har genomförts tillsammans med Adam J Rose vid Hebrew University of Jerusalem Braun School of Public Health and Community Medicine, i Jerusalem i Israel och Debra Gershov West vid Emergency Department, Samson Assuta Ashdod Medical Center i Ashdod i Israel. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden och finansierad av Region Kronoberg.

Artikeln: Wartime Mass Casualty Incident Plan Operation: Staff Experiences from a Civilian Hospital in Southern Israel on October 7, 2023. Maximilian P Nerlander, Adam J Rose, Debra Gershov West, Disaster Medicine and Public Health Preparedness, published online 21 juli 2026. DOI: 10.1017/dmp.2026.10407

Kontakt: Maximilian Nerlander, doktorand, maximilian.nerlander@liu.se