Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns ett urval av forskare vid Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och omställningen inför skolstarten.
Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från Linköpings universitet. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Studien, som publiceras i Journal of Internal Medicine, bidrar också till att bekräfta att de som har typ 2-diabetes i kombination med obesitas, eller fetma, löper större risk för att fettlever ska leda till svårare sjukdom i levern.
Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta nya sätt att bekämpa cancer. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.
Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har en forskargrupp vid Linköpings universitet visat i en studie på 33 personer, som publicerats i tidskriften Harm Reduction Journal.
Användningen och marknadsföringen av nikotinsnus, som inte innehåller tobak, ökar i bland annat Storbritannien, USA och Sverige. Nikotin är beroendeframkallande och får bland annat
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
Fem år efter att pandemin påverkade hela världen har forskning ökat vår förståelse för olika aspekter av covid-19. Här hittar du som journalist forskare vid Linköpings universitet som undersöker viruset, långtidseffekter av covid-19 och pandemins påverkan på samhället.
När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.
Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på. Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet (LiU) har fått en internationell ackreditering för studenternas goda engagemang och möjlighet att påverka utbildningen.
Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.
Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.
Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.
Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och publicerats i tidskriften IJC Heart & Vasculature.
Tino Ebbers, professor i fysiologisk mätteknik, är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU). Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.
Den indiska rektorn Seetha Murty har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med barns och ungas lärande. Den amerikanska professorn Cindy W. Christian har ägnat sin karriär åt att utveckla omhändertagandet av misshandlade barn. De båda blir hedersdoktorer vid Linköpings universitet (LiU).
Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren är kopplat till diagnoser som autism och ADHD senare i livet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och University of Florida och som publiceras i tidskriften Cell.
En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.
Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts under ledning av kunskapscentrumet Barnafrid vid Linköpings universitet.
Män som var i god fysisk form när de var unga hade lägre risk för åderförfettning nästan 40 år senare, enligt en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften British Journal of Sports Medicine, pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.
– Våra resultat stärker bilden av att en god fys
