Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi. Kandidatprogrammet startar hösten 2021 och är det första i sitt slag i Norden.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling. Resultaten presenteras nu i Science Advances.
Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.
Hjärnans egen immuncell, mikroglia, spelar en nyckelroll i de processer som skapar obehagskänslor och nedstämdhet i samband med inflammation. Det visar en studie gjord på möss som har letts av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som har publicerats i Immunity, tyder på att mikrogliaceller bidrar till nedstämdhetssymtom vid flera neurologiska sjukdomar och kanske även vid depression.
Forskare vid Linköpings universitet, LiU, har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. ”Jag ser det som ett genombrott”, säger LiU-professorn Feng Gao. Upptäckten kan på sikt leda till billig och energieffektiv belysning.
Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. Forskare vid Linköpings universitet har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen.
I händelse av en olycka är reaktionen hos den som råkar befinna sig närmast viktig. Forskare har undersökt om allmänheten uppfattar allvaret när en person i deras närhet börjar blöda. Resultatet visade en skillnad som hade med offrets kön att göra – hos blödande kvinnor underskattades både blodförlust och livshotande skador. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning har fattat beslut om 2020 års anslagsmottagare. Utöver etablerings- och konsolideringsbidrag, samt stöd till besökande gästforskare, tilldelas ytterligare sju forskare projektmedel inom barnmedicinsk forskning. Mottagarna kommer uppmärksammas den 15 december i samband med Medicinska fakultetens fakultetskollegium.
Elevassistenter är ett vanligt inslag i skolan, som hjälp för elever i behov av särskilt stöd. Men det finns inga nationella bestämmelser om elevassistenters funktion i skolan eller krav på kompetens. I en översiktsstudie från Linköpings universitet drar forskare slutsatsen att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
Kunskapen om genetik och mutationer ökar ständigt. Samtidigt söker allt fler individer svar på svåra frågor kring ärftliga sjukdomar. Därför startar Linköpings universitet Sveriges första masterutbildning i genetisk vägledning hösten 2021.
Risken för allvarlig påverkan på blodstatus och benmärg vid cytostatikabehandling kunde förutsägas med en prediktionsmodell, som utvecklats av forskare vid Linköpings universitet. Forskningen kan bidra till att det på sikt blir möjligt att med genanalys hitta patienterna med hög sannolikhet för biverkningar. Studien publicerades i tidskriften npj Systems Biology and Applications.
Vår personlighet påverkar de ekonomiska beslut vi tar och hur vi uppfattar vår ekonomiska situation. Det visar en ny avhandling i beteendeekonomi vid Linköpings universitet.
Professor Håkan Olausson vid Linköpings universitet har utsetts till den första mottagaren någonsin av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Prisceremonin kommer att äga rum den 15 december vid Medicinska fakultetens fakultetskollegium.
I Sverige måste man vara vit för att bli betraktad som svensk. Samtidigt förnekar de flesta svenskar att ras spelar roll i Sverige. Det menar författarna till en ny bok där uppkomsten och utvecklingen av den svenska vitheten står i centrum.
Forskare vid Linköpings universitet har simulerat vad som händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer försvinner. När växter och djur förlorar lämpliga livsmiljöer är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör ut först. Fynden, som publicerats i Ecology Letters, kan bidra med ny kunskap och stärka insatser för att bevara biologisk mångfald.
Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i den pågående snabba digitaliseringen. Det finns hinder, men också stora möjligheter, visar Kristin Alfredsson Ågren i sin avhandling.
Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en unik metod för att förutse influensaepidemier genom att kombinera flera datakällor. Prognoserna är bland annat användbara vid vårdplanering, så att omfördelning av vårdresurser under epidemier kan ske på bästa möjliga sätt för att ge alla en så bra vård som möjligt. Studien publiceras i tidskriften Emerging Infectious Diseases.
Gränsytor mellan människor, maskiner och natur kan vara både fysiska, kulturella och sociala. Vilka nya ansvarsfördelningar, etiska frågeställningar och möjligheter uppstår kring gränser och gränsytor? Föreläsningsserien Strimman 2020-2021 samlar forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som på olika sätt förhåller sig till gränsytor.
Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.
