Matkvalitet vs måltidskvalitet

- Människor vill ha ett tillstånd där man njuter mer av maten, slog landsbygdsminister Eskil Erlandsson fast när han igår talade på ett seminarium om livsmedelskvalitet.

Att det finns ett ökat kvalitetstänk hos många konsumenter när det gäller mat och dryck var det många på Jordbruksverkets seminarium som höll med om. 

Livsmedelsföretagens VD Agneta Dreber hänvisade bland annat till en enkät bland Li:s medlemsföretag som visar att produkter med högre kvalitet är en allt starkare trend. Samtidigt upplevs suget efter lågprisprodukter ha minskat.

Drivkrafterna i matlandet
Eskil Erlandsson är övertygad om att svenska bönder, livsmedelsproducenter, restauranger m.m. har goda förutsättningar att tillgodose suget efter ökad kvalitet, inte bara här hemma utan även i andra länder. 

Enligt landsbygdsministern måste en av drivkrafterna i satsningen på att göra Sverige till Europas nya matland vara att öka medvetenheten hos konsumenterna om de värden som finns i den svenska maten.

- Svensk mat är av god kvalitet, berätta det, uppmanade Eskil Erlandsson.

Vad är kvalitet?
Nu är livsmedelskvalitet inget entydigt begrepp.  En person kanske likställer kvalitet säkerhet , en annan tycker att kvalitet är att äta närproducerat, medan en tredje kanske rankar mat utan tillsatser högst på kvalitetsskalan.  Det viktigaste kvalitetskriteriet som framkommer i olika undersökningar är dock att maten ska smaka gott.

Nu handlar ju inte ätandet och matupplevelsen enbart om själva produkterna, utan också om hur maten tillagas, hur lång tid man ägnar måltiden, den sociala samvaron etcera.

Därför är kanske begrepp som ätkvalitet, som Karin Wendin från SIK föreslog, eller måltidskvalitet mer användbara.

Dåligt samvete
Svenska konsumenter har ett högt förtroende för livsmedelsföretagens förmåga att erbjuda mat med hög kvalitet, visar undersökningar.

Frågan är då hur det står till med måltidskvaliteten här i landet.

Konsumentföreningen Stockholm har nyligen gjort en enkätundersökning där de frågat en "föräldrajury" om vardagsmatvanorna. *

I enkäten säger var tredje familj som använder färdiglagade livsmedel att det känns dåligt att göra det. Det verkar inte i första hand handla om att de tycker att produkterna som sådana är dåliga, utan det verkar snarare handla om ett dåligt samvete för att matlagningen och måltiden inte ägnas mer tid och engagemang.

Detta dåliga samvete har säkert förstärkts på senare år, i takt med att normen om att endast mat lagad från grunden är gott nog har fått fäste (helst långsamt med de exklusivaste av råvaror).

Förhoppningsvis kan vi få en något mindre kravfylld inställning till matlagningen framöver. Alla kanske inte har lust eller möjlighet att agera TV-kock varje dag.  Det behövs faktiskt inte så mycket för att höja måltidskvaliteten. Matprofessorn m.m. Carl-Jan Granqvist kan fungera som inspiration.

”Det är perfekt att gå in på Konsum och köpa en slang med rotmos, en slang med Värmlandskorv. Hemlagad senap har jag i källaren och så hämtar jag en flaska beaujolais och sedan är saken biff.” (Sagt till Kristianstadbladet)

Skål för det!

*Konsumentföreningen Stockholms föräldrajuryn består av föräldrar som bor i Stockholmsområdet och som själva aktivt valt att vara med i juryn. Detta gör att föräldrajuryn sannolikt har ett något mer medvetet/kritiskt förhållningssätt till maten än genomsnittskonsumenten, samt att matvanorna skiljer sig en del åt.