Näringslivets vädjan till ministern: Fastställ Konsumentverkets ansvar

Genomförandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv riskerar att leda till att fullt tjänliga produkter för hundratals miljoner kronor måste kasseras. En bred sammanslutning av svenska näringslivsorganisationer begär nu att civilminister Erik Slottner ingriper.

Livsmedelsföretagen har tillsammans med en bred sammanslutning av näringslivsorganisationer skickat ett brev till civilminister Erik Slottner för att uppmärksamma regeringen på allvarliga problem kopplade till genomförandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv. Problemen gäller framförallt avsaknad av myndighetsdialog om hur lagstiftningen ska tolkas och avsaknaden av övergångstider i ursprungsdirektivet. Konsekvensen kan bli att fullt tjänliga produkter för hundratals miljoner kronor kan behöva kasseras, i direkt strid med lagstiftningens syfte.

Rätt myndighet och rätt kompetens men ingen behörighet

Livsmedelsföretagen och de andra organisationerna har under flera månader försökt föra en dialog med Konsumentverket om situationen. Men trots att Konsumentverket sitter i de relevanta expertgrupperna och representerar Sverige i EU-dialogen om konsumentmaktsdirektivet, hänvisar myndigheten till att den ”formellt inte är utsedd behörig myndighet”. Det har lett till att viktiga frågor inte hanteras – trots att tidsplanerna i direktivet är skarpa och företagen redan nu måste förbereda sig för kommande krav. Berörda branscher får heller inte bidra med sakkunskap och argument som adresseras i dessa grupper på EU-nivå.

Deadline för synpunkter 20 februari

EU-kommissionen har satt den 20 februari som deadline för medlemsländerna att inkomma med synpunkter. I brevet till civilministern begär organisationerna därför att regeringen formellt fastställer Konsumentverkets ansvar i frågan, och skyndsamt initierar en fungerande dialog mellan myndigheten och berörda branscher. Med tydliga mandat kan Sverige undvika onödiga kostnader, osäkerhet och fragmenterad tillämpning – och ge både företag och myndigheter förutsättningar att hantera direktivet på ett rättssäkert sätt.

– Direktivet som sådant är relativt oproblematiskt i sak och vi delar EU-kommissionens ambition om ökad transparens och tydligare hållbarhetskommunikation. Men det blir helt fel om implementeringen resulterar i kassering av fullt tjänliga produkter. Det leder i så fall inte bara till ökade kostnader och mer byråkrati för företagen, det går dessutom direkt emot direktivets syfte, säger Sara Sundquist, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Brevet är underskrivet av företrädare för Livsmedelsföretagen, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Visita, Företagarna och Näringslivets Regelnämnd.

Här kan du läsa brevet i sin helhet.