Ihållande lågpristrend och hårdnande EMV-konkurrens - rekordlåg lönsamhet hotar

En fortsatt stark efterfrågan på lågprisalternativ och EMV är de viktigaste konsumenttrenderna som påverkar den svenska livsmedelsproduktionen just nu. Under 2023 upplevde 87 procent av producenterna en ökande konkurrens från dagligvaruhandelns växande EMV-utbud. Producenternas kostnader fortsätter att öka och den genomsnittliga rörelsemarginalen närmar sig rekordlåga två procent. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2023.

Q4 2023, fjolårets avslutande och viktigaste kvartal för svensk livsmedelsindustri, präglades av fortsatt vikande försäljningsvolymer. Därmed har de svenska livsmedelsproducenternas försäljning minskat sex kvartal i rad. Kvartalet spåddes på förhand bli svagt, men utfallet hamnade trots detta under prognos för drygt 7 av 10 företag. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2023 som bygger på enkätsvar från svenska livsmedelsproducenter med en samlad omsättning på 146 miljarder kr 2023.

Kvartalet erbjöd inte heller några lättnader på kostnadssidan. I själva verket ökade företagens kostnader inom samtliga utgiftsposter; på rå/insatsvara, transporter och förpackningar. Ökningen skedde inte med den hastighet som uppmättes för ett år sedan, men indextal på mellan 62–68 ligger ändå med bred marginal över nivån 50, vilken markerar oförändrade kostnader mätt i årstakt.

– Den iskalla motvinden för svensk livsmedelsproduktion håller i sig. Jag vill gärna vara optimistisk och säga att det vänder snart, men tyvärr så är det många makrotrender som går åt fel håll. Vi är i en lågkonjunktur, den geopolitiska osäkerheten ökar, viktiga handelsleder hotas och effekterna av klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Så även om enstaka råvaror sjunker i pris eller kronan stärks tillfälligt så talar mycket för att det förhöjda kostnadsläget är något vi får lära oss att leva med, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

De få ljusglimtarna i konjunkturenkäten är prognoserna som företagen lämnar för Q1 2024. Blir de uppfyllda kan fjolårets (låga) produktionsvolymer åtminstone bibehållas. Det skulle i bästa fall kunna vara början på en återhämtning för svensk livsmedelsproduktion. För Q1 räknar företagen dessutom med att kostnadsökningstakten avtar ytterligare. Den svenska kronans utveckling har en betydande inverkan på om kostnadsprognosen slår in eller inte. Den gynnsamma kronutvecklingen från Q4 har dessvärre inte fortsatt in i Q1.

– Från årsskiftet och en bit in i februari tappade kronan igen mot både dollarn och euron. Efter det har det skett en viss återhämtning, men valutautvecklingen ger mig anledning till oro när det gäller företagens prognoser över produktionskostnaderna i Q1, säger Carl Eckerdal.

EMV och lågpris trenderna som påverkar mest

En gång om året frågar Livsmedelsföretagen sina medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar deras verksamhet – och därmed den svenska livsmedelsproduktionen – allra mest. I topp i årets mätning hamnar EMV (39%) och lågprisalternativ (27%) som tillsammans får knappt 7 av 10 röster. På tredje plats med 13 procent kommer lokal/svenskproducerat som därmed gör en tydlig klättring uppåt jämfört med förra årets mätning där kategorin bara fick fem procent av rösterna.

Av de två vinnande konsumenttrenderna i årets mätning är EMV den mest svårhanterade för många producenter. Knappt 9 av 10 företag upplevde en hårdnande konkurrens från EMV under 2023 varav hela 51 procentenheter angav en ”kraftigt ökande” EMV-konkurrens. För livsmedelsindustrin, som redan före den snabba EMV-tillväxten de två senaste åren uppvisat låga rörelsemarginaler, bidrar den här utvecklingen till att förvärra ett redan svårt läge. Detta eftersom en absolut majoritet (75 procent) av de EMV-producerande företagen hade en lägre lönsamhet på dessa leveranser.

Dystert facit för 2022 och 2023

Under 2023 redovisade svensk livsmedelsindustri vikande lönsamhet varje enskilt kvartal. Precis som var fallet under 2022 låg indextalen konsekvent långt under 50, gränsen för oförändrad lönsamhet, mätt i årstakt. Slutligt facit över utvecklingen i en bransch kommer med stor fördröjning när Bolagsverket har samlat in årsredovisningen för alla företag. Det senaste kompletta facit som finns att tillgå för svenskt näringsliv gäller således 2022 och bekräftar, vad gäller utfallet för livsmedelsindustrin, fullt ut den utveckling som Livsmedelsföretagen har beskrivit i tidigare konjunkturbrev.

Totalt redovisade svenska livsmedelsproducenter en omsättning om drygt 220 miljarder under 2022 (exklusive snus- och sprittillverkning samt Oatly*) med en samlad rörelsevinst på knappt 5,8 miljarder kronor, motsvarande en rörelsemarginal på 2,6 procent. Som jämförelse kan rörelsevinsten på 5,8 miljarder kronor ställas mot dagligvaruledets (partihandel och butiker) rörelsevinst på drygt 20 miljarder kronor under samma år.

– Jämfört med livsmedelsindustrins genomsnittliga rörelsemarginal på 3,6 procent under perioden 2007–2021 är det här ett tydligt lönsamhetstapp. Skulle vår kvartalsdata för 2023 visa en lika stor samstämmighet med de eftersläpande aggregerade årsredovisningarna för 2023 så rör sig producenternas genomsnittliga rörelsemarginal i riktning mot två procent. Det är en katastrofalt låg siffra för en industri som även i goda tider är en utpräglad lågmarginalbransch, säger Carl Eckerdal.

* Bolaget är exkluderat på grund av en mycket stor resultatförlust bokslutsår 2022.