Trumps tullkaos får svenska hushåll att dra ner på sina livsmedelsinköp. Livsmedelsproducenternas snabbast ökande kostnadspost är förpackningsavgifter, och 80 procent av företagen oroar sig för ökade råvarukostnader de kommande två åren. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2025.
Livsmedelsföretagen presenterar idag unik statistik som visar att Sveriges livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har den femte lägsta lönsamheten i hela EU. Chefekonom Carl Eckerdal hoppas att statistiken kan bidra till att en gång för alla få slut på den populistiska jakten på syndabockar.
Efter ett halvljummet 2024 tror svenska livsmedelsproducenter på en vändning 2025. EMV är fortfarande den viktigaste konsumenttrenden men svenskproducerat erövrar andraplatsen. EMV-tillväxt och fortsatt ökade kostnader pressar lönsamheten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024.
2022-2023 ökade matpriserna med i snitt 24 procent. Samtidigt gick den svenska livsmedelsindustrin med förlust, och lönsamheten har fortfarande inte återhämtat sig. Hur går detta ihop? Varför ökade matpriserna så mycket och hur kommer de att utvecklas 2025? Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal reder ut och förklarar.
Enligt Göran Blomberg, VD på ICA-handlarnas Förbund, är ”bekymret” i den svenska livsmedelsbranschen multinationella livsmedelsproducenters ”höga marginaler”. Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman och chefekonom Carl Eckerdal bemöter Blomberg i en debattartikel i Dagens Industri.
I en debattartikel i SvD den 22 november 2024 kritiserade vi Riksbanken för att komma med ogrundade och felaktiga påståenden om de ökade matpriserna. Istället för att svara på våra frågor har Riksbanken gjort nya vilseledande uttalanden. Vår chefekonom Carl Eckerdal bemöter.
Vice riksbankschef Per Jansson varnade nyligen för att Riksbanken kan tvingas sluta sänka styrräntan om den svenska livsmedelskedjan fortsätter höja sina priser. I en debattartikel i SvD (23/11) bemöter Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman och Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal Riksbankens ogrundade utlåtanden om livsmedelsbranschen.
Hårt prövade svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska i Q3, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.
Facken inom industrin kräver 4,2 procent i löneökning för år 2025. Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, konstaterar att livsmedelsindustrin har haft negativ lönsamhet både 2022 och 2023, och att fackens rekordhöga krav riskerar att allvarligt skada svensk livsmedelsproduktion.
De senaste årens prisökningar på livsmedel har inte lett till ökad lönsamhet för livsmedelsbranscherna, visar en ny analys från SCB. I livsmedelsindustrin har lönsamheten varit svag från 2021 och framåt, och under 2022 och 2023 var den till och med negativ. För Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal bekräftar analysen det extremt allvarliga läget för svenska livsmedelsproducenter.
De svenska livsmedelsproducenternas försäljning ökar svagt samtidigt som lönsamheten är oroväckande låg. Goda skördar ger hopp om oförändrade inköpskostnader framöver. Regeringens livsmedelspolitik får knappt godkänt av företagen som har stora förväntningar på den kommande uppdateringen av livsmedelsstrategin. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2024.
I och med årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Kostnaderna fortsatte dock att öka, den svaga kronan får tre av fyra företag att längta efter euron och EMV-expansionen blir en dubbelsmäll för producenterna, det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024.
Den 22 maj kl 14-15 presenterar vi vårt konjunkturbrev för Q1 2024 där vi redovisar hur de svenska livsmedelsproducenternas kostnader, lönsamhet och försäljning utvecklas. Tillsammans med vårt medlemsföretag Sia Glass gör vi även en djupdykning i förutsättningarna för svensk glassproduktion och de viktigaste konsument- och marknadstrenderna.
En fortsatt stark efterfrågan på lågprisalternativ och EMV är de viktigaste konsumenttrenderna som påverkar den svenska livsmedelsproduktionen just nu. Under 2023 upplevde 87 procent av producenterna en ökande konkurrens från dagligvaruhandelns växande EMV-utbud. Producenternas kostnader fortsätter att öka och den genomsnittliga rörelsemarginalen närmar sig rekordlåga två procent.
Konjunkturinstitutets analys av de ökade livsmedelspriserna visar tydligt att den svenska livsmedelsindustrin inte har bidragit till omotiverade prisökningar. Av KI:s analys framgår det att livsmedelsindustrins vinstandel fallit ”extremt mycket” till historiskt låga nivåer. KI bekräftar därmed Livsmedelsföretagens rapportering om kraftigt minskande lönsamhet inom livsmedelsindustrin.
Inte ens 1 av 10 svenska livsmedelsproducenter uppnår kostnadsökningstäckning. Råvarukostnaderna fortsätter öka och försäljningen minskar för femte kvartalet i rad, samtidigt som förutsättningarna för att producera livsmedel i Sverige blir allt sämre. 9 av 10 företag anser att Sverigebilden skadats av gängkriminaliteten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2023.
Fyra raka kvartal av minskad försäljning, sex raka kvartal av minskad lönsamhet och fortsatta kostnadsökningar. Det redan dystra läget för svenska livsmedelsproducenter förvärras av en rekordsvag krona och konsekvenserna av det alltmer extrema vädret. Utifrån ett kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna.
Svenska livsmedelsföretag har aldrig sett sin försäljning minska så mycket som nu. Nio av tio företag hade per den sista mars inte uppnått kostnadsökningstäckning samtidigt som kostnaderna fortsatte att öka under årets första kvartal. Vart tredje företag har dragit ned på personal och hälften planerar att göra det under Q2. I bästa fall kan matpriserna börja stabiliseras inom 3–6 månader.
För första gången så är jakten på lågpris den viktigaste konsumenttrenden, och den länge ohotade ettan svenskproducerat halkar ner till en fjärdeplats. Ett trendbrott som slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten störtdyka. Kostnadsökningarna håller i sig och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar.
Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Kronans skräpstatus eldar på inflationen och oron för stigande elpriser tvingar producenterna att överväga drastiska åtgärder.