Efter ett halvljummet 2024 tror svenska livsmedelsproducenter på en vändning 2025. EMV är fortfarande den viktigaste konsumenttrenden men svenskproducerat erövrar andraplatsen. EMV-tillväxt och fortsatt ökade kostnader pressar lönsamheten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024.
Hårt prövade svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska i Q3, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.
De svenska livsmedelsproducenternas försäljning ökar svagt samtidigt som lönsamheten är oroväckande låg. Goda skördar ger hopp om oförändrade inköpskostnader framöver. Regeringens livsmedelspolitik får knappt godkänt av företagen som har stora förväntningar på den kommande uppdateringen av livsmedelsstrategin. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2024.
I och med årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Kostnaderna fortsatte dock att öka, den svaga kronan får tre av fyra företag att längta efter euron och EMV-expansionen blir en dubbelsmäll för producenterna, det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024.
Den 22 maj kl 14-15 presenterar vi vårt konjunkturbrev för Q1 2024 där vi redovisar hur de svenska livsmedelsproducenternas kostnader, lönsamhet och försäljning utvecklas. Tillsammans med vårt medlemsföretag Sia Glass gör vi även en djupdykning i förutsättningarna för svensk glassproduktion och de viktigaste konsument- och marknadstrenderna.
En fortsatt stark efterfrågan på lågprisalternativ och EMV är de viktigaste konsumenttrenderna som påverkar den svenska livsmedelsproduktionen just nu. Under 2023 upplevde 87 procent av producenterna en ökande konkurrens från dagligvaruhandelns växande EMV-utbud. Producenternas kostnader fortsätter att öka och den genomsnittliga rörelsemarginalen närmar sig rekordlåga två procent.
Konjunkturinstitutets analys av de ökade livsmedelspriserna visar tydligt att den svenska livsmedelsindustrin inte har bidragit till omotiverade prisökningar. Av KI:s analys framgår det att livsmedelsindustrins vinstandel fallit ”extremt mycket” till historiskt låga nivåer. KI bekräftar därmed Livsmedelsföretagens rapportering om kraftigt minskande lönsamhet inom livsmedelsindustrin.
Inte ens 1 av 10 svenska livsmedelsproducenter uppnår kostnadsökningstäckning. Råvarukostnaderna fortsätter öka och försäljningen minskar för femte kvartalet i rad, samtidigt som förutsättningarna för att producera livsmedel i Sverige blir allt sämre. 9 av 10 företag anser att Sverigebilden skadats av gängkriminaliteten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2023.
Fyra raka kvartal av minskad försäljning, sex raka kvartal av minskad lönsamhet och fortsatta kostnadsökningar. Det redan dystra läget för svenska livsmedelsproducenter förvärras av en rekordsvag krona och konsekvenserna av det alltmer extrema vädret. Utifrån ett kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna.
Svenska livsmedelsföretag har aldrig sett sin försäljning minska så mycket som nu. Nio av tio företag hade per den sista mars inte uppnått kostnadsökningstäckning samtidigt som kostnaderna fortsatte att öka under årets första kvartal. Vart tredje företag har dragit ned på personal och hälften planerar att göra det under Q2. I bästa fall kan matpriserna börja stabiliseras inom 3–6 månader.
För första gången så är jakten på lågpris den viktigaste konsumenttrenden, och den länge ohotade ettan svenskproducerat halkar ner till en fjärdeplats. Ett trendbrott som slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten störtdyka. Kostnadsökningarna håller i sig och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar.
Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Kronans skräpstatus eldar på inflationen och oron för stigande elpriser tvingar producenterna att överväga drastiska åtgärder.
Den svåra kostnadskrisen för svenska livsmedelsproducenter är långtifrån över. Kostnaderna fortsätter brant uppåt och de redan rekordhöga elpriserna skenar samtidigt som lönsamheten störtdyker. Svenska konsumenter får stålsätta sig för ännu högre matpriser i höst och i vinter, det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Den svenska livsmedelsindustrins lönsamhet sjönk rekordsnabbt under årets första kvartal. Behovet av kortade aviseringstider och högre leveranspriser är akut, men 7 av 10 leverantörer har ännu inte märkt av några åtgärder från dagligvaruhandeln. Av företagen som levererar till Systembolaget har inte ett enda märkt av några åtgärder. Det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2022.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2021 släpps i den mörka skuggan av kriget i Ukraina. I brevet summerar vår chefekonom Carl Eckerdal ett år som för den svenska livsmedelsindustrin präglats av coronapandemin och extrema kostnadsökningar. Allt pekar på att 2022 blir ännu mer utmanande och konsumenterna bör förbereda sig på betydligt högre matpriser.
Kraftigt ökade kostnader för råvaror, drivmedel, elektricitet, transporter och förpackningsmaterial fortsätter tynga svenska livsmedelsproducenter. Än så länge har prishöjningarna i butik varit måttliga men konsumenterna kan vänta sig högre priser på många sorters livsmedel senast i början av 2022.
De globala priserna på vanliga livsmedelsråvaror har ökat kraftigt de senaste åren, i vissa fall med över 100 procent. Vad innebär detta för svenska livsmedelsproducenter och konsumenter? Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal förklarar.
Snabbt stigande råvarukostnader kommer inom kort leda till höjda matpriser. Svenska livsmedelsproducenter vill investera mer i automatisering och nya produktionslinjer men hindras av låg lönsamhet och kompetensbrist. Det är huvudnyheterna i Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev.
Trots minskad försäljning första kvartalet och ett ökat beroende av dagligvaruhandeln ser svenska livsmedelsproducenter fram emot ett starkt andra och tredje kvartal när corona släpper greppet. Exportmässigt var 2020 ett svagt år, men 6 av 10 företag räknar med ett ökat intresse för svenska livsmedel efter corona. Det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Hur gick det för svensk livsmedelsexport 2020? Hur stor är potentialen för snusexporten? Och vad väntar livsmedelsindustrin när världen gör sig redo att fira slutet på pandemin? Det är några av frågorna som kommer få svar på ett digitalt seminarium den 3 juni kl 14-15 med Livsmedelsföretagen och Swedish Match.