Kommentar till Konjunkturinstitutets rapporter om ökade livsmedelspriser

Konjunkturinstitutets analys av de ökade livsmedelspriserna visar tydligt att den svenska livsmedelsindustrin inte har bidragit till omotiverade prisökningar. Av KI:s analys framgår det att livsmedelsindustrins vinstandel fallit ”extremt mycket” till historiskt låga nivåer. Konjunkturinstitutet bekräftar därmed Livsmedelsföretagens rapportering om kraftigt minskande lönsamhet inom livsmedelsindustrin.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har sedan 2021 rapporterat om kraftigt ökande kostnader och snabbt sjunkande lönsamhet inom den svenska livsmedelsindustrin. Idag, den 18 december, släppte Konjunkturinstitutet fyra rapporter som bekräftar det besvärliga läget för livsmedelsindustrin. Syftet med rapporterna är att på regeringens uppdrag svara på frågan om svenska livsmedelspriser har ökat omotiverat mycket. För tidsperioden 2019-2023 kommer Konjunkturinstitutet fram till att konsumentpriserna har ökat med 6 procentenheter mer än vad myndighetens kostnadsmodeller kan förklara, men öppnar även för att modellerna inte är heltäckande.

Konjunkturinstitutet kommer dock fram till – i linje med Livsmedelsföretagens egen statistik för perioden 2021-2023 – att lönsamheten i det svenska producentledet (läs: livsmedelsindustrin) har fallit ”extremt mycket”. Den här delen av den svenska livsmedelskedjan kan följaktligen inte beslås med att ha ökat priserna mer än vad de ökade kostnaderna motiverar. Livsmedelsindustrins leveranspriser skulle snarare ha behövt öka mer än de har gjort för att få lönsamheten tillbaka upp till det redan låga genomsnittet som rådde innan kostnadskrisen slog till. Enligt Konjunkturinstitutet redovisar ingen annan enskild näringslivsgren en lika stor negativ ”vinstandelsförändring” som livsmedelsindustrin under perioden Q3 2022 till Q2 2023.

– Konjunkturinstitutets analys sträcker sig till och med Q2 2023. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för årets tredje kvartal fortsätter utförslöpan för svensk livsmedelsindustri med både kostnadsökningar och vikande lönsamhet. Frågan är om det behövs ytterligare myndighetsrapporter som bekräftar detta innan politiken förstår det extremt allvarliga läget för svensk livsmedelsproduktion. Vad Sverige och dess hårt pressade livsmedelsproducenter behöver är politiska initiativ som stärker företagens konkurrenskraft och därmed den svenska försörjningsförmågan. Tiden för ogrundat skuldbeläggande och svartmålande av en av landets viktigaste industrier måste vara över. Nu måste alla goda krafter göra vad de kan för att trygga svensk livsmedelsproduktion i en alltmer orolig omvärld, säger Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2023: Sjunde raka kvartalet av minskad lönsamhet för svenska livsmedelsproducenter

Utdrag ur Konjunkturinstitutets rapporter

”Beräkningar visar att livsmedelspriserna sedan 2019 har ökat med 6 procentenheter mer än vad som förklaras av högre produktionskostnader. Resultaten stöds även av att rörelsemarginalerna inom livsmedelskedjan som helhet har ökat något. Det är däremot svårare att med säkerhet bedöma var i livsmedelskedjan priserna har ökat mest. Men analyserna visar att det i första hand är inom jordbruk och fiske samt partihandel med livsmedel och alkoholfria drycker rörelsemarginalerna har ökat, medan de har minskat inom dagligvaruhandeln under senaste tiden. Inom livsmedelsindustrin har såväl vinstandelen som rörelsemarginalen minskat kraftigt.”

Konjunkturinstitutet: Prissättning hos svenska företag 2023 (sidan 6)

”Det andra kvartalet 2022 föll vinstandelen [för livsmedelsindustrin] extremt mycket och har sedan dess hoppat runt på en nivå som är mycket lägre än det historiska genomsnittet.”

Konjunkturinstitutet: Utvecklingen av vinstandelar och enhetsvinster (sidan 16)