Matpriserna måste höjas med minst 5 procent för att hantera konsekvenserna av sommarens torka

Som en följd av den värsta torkan i modern tid har livsmedelsindustrins inköpskostnader ökat med i snitt 10%. Priset på enskilda insatsvaror har ökat långt mer. Vart fjärde företag som köper in spannmålsbaserade råvaror uppger att kostnaderna har ökat med mer än 30%. Om inte konsumentpriserna på svenskproducerad mat ökar med i genomsnitt 5% riskerar många företag att få lägga ner, enligt Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev som tidigare idag presenterades hos Lantmännen.

Enligt Jordbruksverket och Lantmännen ledde värmen och torkan till de sämsta svenska spannmålsskördarna sedan 50-talet. Många lantbrukare har drabbats av stora inkomstbortfall och höjda kostnader, framförallt på foder. Konsekvenserna av torkan sprider sig nu även till nästa led i livsmedelskedjan; livsmedelsproducenterna. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal har i sitt senaste Konjunkturbrev frågat medlemsföretagen hur deras kostnader för råvaror har förändrats under hösten. Resultaten kan sammanfattas som följer:

• I snitt har företagens kostnader ökat med 10%.
• 97% av företagen har fått ökade kostnader för spannmålsbaserade råvaror. 42% upplever en kostnadsökning med 10–30% och 24% har kostnadsökningar på mer än 30%.
• 93% uppger ökade kostnader för grönsaker inklusive baljväxter. 23% upplever en kostnadsökning med 10–30%.
• 90% har ökade kostnader för frukt och bär. 28% har fått kostnadsökningar på mer än 30%.
• 74% har fått ökade kostnader för köttråvara. 29% ser en kostnadsökning med 10–30% och 4% har kostnadsökningar på mer än 30%.

− Om producenternas samlade kostnadsökningar skulle föras över till konsumenterna via dagligvaruhandeln innebär det en genomsnittlig ökning av konsumentpriserna med dryga 5 procent. Det är alltså vad som behövs för att producenterna ska få täckning för sina ökade råvarukostnader. 5 procent är dock en snittsiffra, och för kött-, mejeri-, spannmåls- och frukt- och bärprodukter behövs ännu större prishöjningar för att täcka kostnadsökningarna, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsföretagens bedömning är att producenternas kostnadsökningar nu behöver söka sig ut till nästa led i den svenska livsmedelskedjan, d.v.s. till grossister och dagligvaruhandel. I Konjunkturbrevet har Carl Eckerdal frågat medlemsföretagen hur lång tid de tror att det tar innan deras ökade råvarukostnader märks i konsumentledet:

• 38% tror att det tar 3 – 4 månader
• 19% tror att det tar 4 – 5 månader
• 17% tror att det tar 5 – 6 månader

− Det här betyder att under en förhållandevis lång period kommer livsmedelsproducenterna tvingas att själva absorbera de snabbt ökade råvarukostnaderna. Det är ett stort problem, för efter den förra råvarukrisen 2008–2009 minskade företagens marginaler radikalt. 90 procent av företagen uppger nu att de har sämre eller mycket sämre förutsättningar att hantera ökade kostnader. De lever ur hand i mun och om de inte får bättre betalt för sina produkter dras mattan för svenskproducerat undan, vid en tidpunkt då svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter verkligen behöver marknadens stöd. När vi nu upplever följderna av den svåraste torkan sedan slutet av 50-talet är det avgörande att samtliga aktörer på marknaden ställer upp, säger Carl Eckerdal.

Om Konjunkturbrevet

Fyra gånger om året skickar chefekonom Carl Eckerdal ut en enkät till Livsmedelsföretagens medlemsföretag som får svara på frågor om försäljning, export, anställningsläge, råvarukostnader, lönsamhet och investeringar. Medverkande företag står för cirka 50 procent av branschens omsättning. Alla svar är viktade efter företagets omsättningsstorlek.

För mer information

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, carl.eckerdal@li.se, 08-762 61 96