Så vill regeringen få mer svensk mat på tallriken: ”Äntligen!”

Livsmedelsföretagen välkomnar regeringens senaste budgetnyhet som bland annat innehöll fler lantbruksråd och en reform för att förstatliga livsmedelskontrollen. Däremot saknades satsningar för att lösa livsmedelsindustrins växande utmaningar inom kompetensförsörjning.

Det är budgettider och nyheter om olika satsningar från regeringen kommer i snabb takt. Den 16 september presenterade regeringen ett paket för starkare civilt försvar, inklusive satsningar på livsmedelsförsörjning. Den 19 september var det dags för nästa budgetnyhet som handlar om livsmedel, denna gång under rubriken ”Mer svensk mat på tallriken”.

Många av förslagen som presenterades av bland annat landsbygdsminister Peter Kullgren rör främst lantbruket, men några berör även producentledet. I budgetpropositionen för 2026 tillförs finansiering till nya lantbruksråd med 10 miljoner kronor årligen. De nya lantbruksråden i Washington och Seoul kommer att arbeta exportfrämjande, bistå svenska företag och organisationer i arbetet med marknadstillträden av livsmedels- och jordbruksprodukter, bevaka regelutveckling samt främja svenska intressen.

– Irland har runt 50 motsvarande lantbruksråd medan Sverige har färre än 10. Därför är detta en välkommen satsning, men vi har en lång väg kvar innan vi kommer upp i samma nivå på exportfrämjandet som våra konkurrentländer Irland, Nederländerna och Danmark, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

En annan budgetnyhet som också är i linje med Livsmedelsföretagens förslag är att Livsmedelsverket ska ta över kontrollerna i livsmedelskedjan. En åtgärd som utöver en effektivare och mer likvärdig kontroll ska förenkla för och stärka konkurrenskraften för företag i hela livsmedelskedjan.

– Här är det på plats med ett ”Äntligen!”. Kontrollerna håller idag väldigt ojämn nivå från kommun till kommun och det har inneburit stora svårigheter för våra medlemmar. Att Livsmedelsverket tar över borgar förhoppningsvis för ökad förutsägbarhet, enkelhet och trygghet för företagen, säger Jimmy Sandell.

Utebliven satsning på kompetensförsörjning

Den stora besvikelsen i budgeten är den smala och högst begränsade satsningen på kompetensförsörjning. Livsmedelsindustrin dras sedan länge med en omfattande kompetensbrist, något som Livsmedelsföretagen konstaterade i rapporten ”Var ska livsmedelsindustrin hitta 20 000 nya medarbetare?” från 2023. Livsmedelsföretagen har efterlyst en nationell strategi för kompetensförsörjning inom livsmedelssektorn, men regeringens satsning är helt inriktad på lantbruksledet.

– Bristen på kompetent personal är kanske den svåraste utmaningen för svenska livsmedelsproducenter. Vi hade hoppats på att regeringen skulle ta ett mycket större grepp och satsa betydligt mer resurser än de gör nu. Det är bra att lantbruket får in mer kompetens, men om inte producenterna får det också så blir det ingen mat på hyllorna. Så det här är tyvärr en besvikelse, men vi kommer fortsätta arbeta med den här viktiga frågan, säger Jimmy Sandell.